JUST NU: Ställer krav på Viktor Orbán

2023 03 23

Ungerns parlament ska rösta om att godkänna Finlands ansökan nästa vecka, måndag den 27 mars.

Sveriges ansökan ska behandlas vid ett senare tillfälle.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, säger Ulf Kristersson till SR Ekot som på torsdagen ska träffa Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

– Jag ska absolut ta upp det här med Orbán i dag. Jag kommer att ställa frågan av vilken anledning som de nu separerar Sverige från Finland, understryker statsministern.

Behandlar inte Sveriges ansökan

I början av veckan framhöll den ungerske utrikesminister Péter Szijjártó i samtal med sin finske motsvarighet Pekka Haavisto att Ungerns parlamentsdebatt om Finlands Natomedlemskap är avslutad.

– Han var mycket säker på att majoriteten i parlamentet är för vårt Natomedlemskap och att omröstningen sker på måndag den 27 mars, uppgav Pekka Haavisto på en pressträff för finländsk media.

Ungern betonade att man endast avser att behandla Finlands Natoansökan, inte Sveriges.

Någon förklaring till varför Orbánregimen skiljer på de två länderna gavs aldrig.

– Enda argumentet var att de hade lovat att de inte ratificerar ansökan som sista land, och nu skyndar de på för Finlands del, förklarade Pekka Havisto.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen