JUST NU: Ställer krav på Viktor Orbán

2023 03 23

Statsminister Ulf Kristersson (M) kräver att få veta varför Ungern plötsligt bestämt sig för att separera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Ungerns parlament ska rösta om att godkänna Finlands ansökan nästa vecka, måndag den 27 mars.

Sveriges ansökan ska behandlas vid ett senare tillfälle.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, säger Ulf Kristersson till SR Ekot som på torsdagen ska träffa Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

– Jag ska absolut ta upp det här med Orbán i dag. Jag kommer att ställa frågan av vilken anledning som de nu separerar Sverige från Finland, understryker statsministern.

Behandlar inte Sveriges ansökan

I början av veckan framhöll den ungerske utrikesminister Péter Szijjártó i samtal med sin finske motsvarighet Pekka Haavisto att Ungerns parlamentsdebatt om Finlands Natomedlemskap är avslutad.

– Han var mycket säker på att majoriteten i parlamentet är för vårt Natomedlemskap och att omröstningen sker på måndag den 27 mars, uppgav Pekka Haavisto på en pressträff för finländsk media.

Ungern betonade att man endast avser att behandla Finlands Natoansökan, inte Sveriges.

Någon förklaring till varför Orbánregimen skiljer på de två länderna gavs aldrig.

– Enda argumentet var att de hade lovat att de inte ratificerar ansökan som sista land, och nu skyndar de på för Finlands del, förklarade Pekka Havisto.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen