JUST NU: Ställer krav på Viktor Orbán

2023 03 23

Statsminister Ulf Kristersson (M) kräver att få veta varför Ungern plötsligt bestämt sig för att separera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Ungerns parlament ska rösta om att godkänna Finlands ansökan nästa vecka, måndag den 27 mars.

Sveriges ansökan ska behandlas vid ett senare tillfälle.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, säger Ulf Kristersson till SR Ekot som på torsdagen ska träffa Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

– Jag ska absolut ta upp det här med Orbán i dag. Jag kommer att ställa frågan av vilken anledning som de nu separerar Sverige från Finland, understryker statsministern.

Behandlar inte Sveriges ansökan

I början av veckan framhöll den ungerske utrikesminister Péter Szijjártó i samtal med sin finske motsvarighet Pekka Haavisto att Ungerns parlamentsdebatt om Finlands Natomedlemskap är avslutad.

– Han var mycket säker på att majoriteten i parlamentet är för vårt Natomedlemskap och att omröstningen sker på måndag den 27 mars, uppgav Pekka Haavisto på en pressträff för finländsk media.

Ungern betonade att man endast avser att behandla Finlands Natoansökan, inte Sveriges.

Någon förklaring till varför Orbánregimen skiljer på de två länderna gavs aldrig.

– Enda argumentet var att de hade lovat att de inte ratificerar ansökan som sista land, och nu skyndar de på för Finlands del, förklarade Pekka Havisto.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord.

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen