VAL 2022: Ställer krav på SD

2022 09 02

Sverigedemokraterna bör redovisa samtliga kontakter som partiet har haft med Ryssland före och efter invasionen av Ukraina.

Det betonar försvarsminister Peter Hultqvist (S) och migrationsminister Anders Ygeman (S) på en pressträff.  

Ministrarna pratade om ”det säkerhets- och utrikespolitiska hotet som Sverigedemokraterna utgör”.

– Jag vill påminna om att en vecka före valet kunde inte Jimmie Åkesson välja mellan Biden och Putin, säger Peter Hultqvist och tillägger:

– SD har också röstat för ryska intressen i EU-parlamentet. Den 14 februari 2022 röstade Europaparlamentet för ett stödpaket för Ukraina för att stärka landets motståndskraft, där la SD:s ledamöter ner sina röster.

Hultqvist konstaterar att han ser ”mycket problematiskt” på att SD kan få hantera uppgifter som handlar om rikets säkerhet efter valet.

Han nämner att en riksdagsledamot från SD, som tidigare var partiets försvarspolitiske talesperson, spred desinformation om Ryssland och kriget i Ukraina.

”Säkerhetsrisk för Sverige”

Anders Ygeman instämmer i Hultqvist resonemang och ställer en öppen fråga till Moderaterna och Ulf Kristersson.

– Det råder ingen tvekan om att SD:s kopplingar till Putins Ryssland kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige, säger migrationsministern och tillägger:

– Är Moderaterna beredda att ge SD insyn, tjänstemän eller ministerposter när det gäller justitie, försvar och utrikesdepartementet? 

Kritik mot fikainbjudan

Försvarsminister Peter Hultqvist  riktar även skarp kritik mot gårdagens uppgifter om att en SD-tjänsteman bjöd in ett 30-tal kollegor från Sverigedemokraternas riksdagskansli på en uppmärksammad fika. 

Aftonbladet delade mejlet och rapporterade att SD-politikern ville fira dagen då Nazityskland invaderade Polen.

Uppgifterna har tillbakavisat av SD. Partiet hävdar att budskapet har feltolkats.

– Det är en polsk medarbetare som vill högtidlighålla en polsk högtid, sa Sverigedemokraternas presschef Oskar Cavalli-Björkman.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Pojke död i otäck olycka

2025 09 19

En 16-årig pojke i Borlänge har förlorat livet.

Det var under torsdagskvällen som olyckan ägde rum.

– En bilist har voltat med sitt fordon, meddelade polisen inledningsvis.

Det hela ska ha handlat om en singelolycka.

Incidenten inträffade i Jakobsgårdarna. Polisen stängde omedelbart av vägarna i båda riktningarna.

Senare framkom att fordonet var en A-traktor och hade framförts av en 16-årig pojke.

Skadeläget var då mycket allvarligt.

– Han blev fastklämd och mycket allvarligt skadad i samband med avåkningen. Han fördes med ambulans till Falu lasarett, förklarar polisen.

Livet gick inte att rädda

Natten till fredagen meddelar polisen att 16-åringen förlorat livet.

– Dock gick hans liv inte att rädda. Anhöriga är underrättade, skriver myndigheten på sin hemsida.

Efter olyckan har polisen tagit fordonet i beslag. En teknisk undersökning kommer nu att genomföras.

– Olyckan kommer att utredas vidare, framhåller polisen i ett uttalande.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

Tidigare i år ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige tänker låna ut 220 miljarder kronor

2025 09 19

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar idag “kanske den största” nyheten inför den budget som läggs fram på måndag.

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff under förmiddagen.

Frågan gäller framtiden för Sveriges kärnkraft.

Tidöpartierna avser att gå fram med vad som beskrivs som en riskreserv för “oförutsedda händelser”. Syftet är att projekt inte ska lämnas halvfärdiga.

Konkret handlar det om att låna ut 220 miljarder kronor till projektbolag för att finansiera kärnkraftsbyggen.

– Vi står i en avgörande tid för Sveriges energiförsörjning, säger Ebba Busch.

"Förväntar oss få tillbaka pengarna"

Ramarna baseras på “en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år”, enligt regeringen.

Tidöpartierna förutspår “omkring 1-3 miljarder i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år”.

– Vi förväntar oss att vi behöver låna ut pengar och sedan förväntar vi oss att vi får tillbaka dem genom den prissäkringsmodell som vi har, säger Niklas Wykman (M), Sveriges finansmarknadsminister, på samma presskonferens.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

EU måste ge grönt ljus

Taket för prissäkringen ligger på 290 miljarder kronor.

– De exakta avtalsvillkoren kommer att förhandlas med varje projektbolag för sig, utifrån det enskilda projektets förutsättningar, förklarar regeringen.

– För att få lämna stöd till ett bolag behöver regeringen ett godkännande av EU-kommissionen, vilket kan leda till ytterligare justeringar av varje enskilt avtal. Statens kostnader påverkas också av slutkostnaden för att uppföra reaktorer, vilket kan avvika från den förväntade kostnaden, och elprisets framtida utveckling.

LÄS MER: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Ny myndighet

I samma veva presenterar regeringen ytterligare en nyhet.

Det handlar om en ny myndighet vars syfte ska vara att kontrollera miljötillståndsprocesser.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar beskedet för “en av de största förändringarna i modern tid” av miljötillståndsprövningar.

– Jag är väldigt glad över att den här efterfrågade helomfattande ändringen av tillståndsprocesserna nu äntligen kan genomföras, säger hon.

Enligt förslaget ska myndigheten börja sitt arbete 1 juli 2027.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen