JUST NU: SR:s besked – oavsiktliga misstag

2022 05 10

Det finns inga systematiska fel som ligger bakom de felaktigt översatta citaten från KD-ledaren Ebba Busch som publicerats av SR:s arabiska, kurdiska och somaliska redaktioner.

Det konstaterar Sveriges Radios ansvariga utgivare i ett nytt uttalande.

SR skriver att översättningarna har ”brustit i noggrannhet”, men att det rör sig om ”oavsiktliga misstag”.

Stor granskning

Ekots chef och ansvarige utgivare Klas Wolf-Watz har tillsammans med Gaby Katz, redaktionschef på Radio Sweden, granskat tusentals publiceringar flera år bakåt i tiden för att säkerhetsställa att inga liknande fel har gjorts.

I genomgången hittade man ytterligare tre fel som behövde rättas.

Inslag om socialtjänsten

De tre felen som identifierades gäller inslag från december 2021. De var en del av en granskning av socialtjänstens omhändertagande av barn. Inslagen publicerades på tigrinja, somaliska och arabiska, uppger SR.

Slutsats: De flesta uttalandena är korrekta

I en slutsats konstaterar SR att ”de allra flesta publiceringar i huvudämnet, alltså Ebba Buschs uttalande om påskkravallerna är helt korrekta från Radio Swedens språkgrupper”.

– Totalt gjordes 25 publiceringar av Radio Swedens språkgrupper i ämnet med tillhörande publiceringar i sociala medier. I fem publiceringar, baserade på tre inslag, finns fel, skriver SR.

Lösningen: Rekrytera mer personal

Som en följd av de felaktiga publiceringarna skriver SR att man kommer att rekrytera två nya arbetsledare och även kommer att se över och stärka sina rutiner kring kontroll av inslag och rättelser. Ekot Radio Sweden kommer även ta hjälp av extern kompetens vid översättning av svårtolkade ord och begrepp.

Bakgrund

Efter Ebba Buschs (KD) uttalande efter påskhelgens upplopp har SR ertappats med följande felaktigheter:

Sveriges Radios arabiska redaktion bytte felaktigt ut ordet islamister till muslimer.

Sveriges Radios somaliska redaktion bytte ut ordet islamister till muslimer.

Sveriges Radios kurdiska redaktion bytt ut islamister till muslimer.

Sverige Radios somaliska redaktion har publicerat följande mening: ”KD:s partiledare Ebba anklagar polisen för att de inte dödade många muslimer”.

Foto: Emanuel Ström Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen