Sputnikvaccinet misstänks bygga på fiffel och båg

2021 03 30

Beskedet att det ryska vaccinet Sputnik har 92% effektivitet misstänks bygga på fiffel och båg.

Ryska Sputnikvaccinet ledde till många frågetecken då det började användas innan det var färdigtestat men när anrika tidskriften The Lancet meddelade att Sputnik hade 92% effektivitet i en studie med 22 000 deltagare blev det jublande rubriker världen över.
Men ikväll avslöjar Dagens Industri att en internationell forskargrupp har stora funderingar kring Sputniks fas I/II-studie och The Lancets publiceringar om Sputnik.

– De kommer fram till väldigt konstiga resultat, men vi kan inte förstå om det beror på fel, bedrägeri eller något annat, säger Enrico Bucci som önskar tillgång till data för att granska Sputnikberäkningarna.
Även professor Anders Björkman vid Karolinska ifrågasätter Sputniks effektivitet på 90 till 93% i studier av fem olika åldersgrupper.

– Vi uppfattar att även där är data oförklarliga och vi har indirekt statistiskt stöd för det. Det är data som är så perfekta att det inte går att förklara. Vad är chansen att slumpen har givit så märkligt likartade resultat trots relativt låga antal, säger Anders Björkman till DI.
– Det är två stora krafter som spelar in. Det är dels politik på högsta nivå. Det här går ända upp till Vladimir Putin. Sedan är det ekonomi. Läkemedelsbolagen ser miljarder framför sig, säger Anders Björkman som har svartmålats i den ryska diktaturens regimvänliga TV-kanal Russia Today.

– Det var obehagligt. Jag exponerades som en lögnare. Det var precis när Alexej Navalnyj hade blivit förgiftad, säger Anders Björkman till DI.

[forminator_poll id="2253"]

Trumps ”historiska” avtal avvisas – av den som skrev på

2025 10 26

Trumps ”historiska” avtal har snabbt ifrågasätts av den som undertecknat.

Thailand och Kambodja har undertecknat ett avtal om att minska spänningarna vid den omtvistade gränsen, men Thailands utrikesminister vägrar kalla det ett fredsavtal, rapporterar BBC.

”Historiskt avtal”

Vid en ceremoni i Kuala Lumpur där avtalet skrivits under tog Donald Trump ordet och beskrev händelsen i superlativ.

– Detta är en betydelsefull dag för Sydostasien. Ett monumentalt steg, säger Trump.

Han kallade de två premiärministrarna för "historiska gestalter" och berättade hur han personligen engagerat sig i konflikten från sin golfresort i Skottland.

Trump har döpt avtalet till Kuala Lumpur Peace Accord och framhåller att det markerar ett stort steg framåt för regionen.

Enligt honom är det ett bevis på hans förmåga att medla i internationella konflikter, som han jämför med tidigare insatser.

– Åtta krig har min administration lyckats avsluta på åtta månader – något liknande har aldrig hänt tidigare, sägerTrump.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Thailand håller tillbaka

Trots Trumps överdrivna hyllningar är Thailands utrikesminister Sihasak Phuangketkeow försiktig.

– Jag skulle kalla det en väg mot fred, säger han, och vägrar kalla avtalet för ett fredsavtal.

Han betonar att Thailands syn på konflikten fortfarande är att den ska lösas bilateralt, utan internationell medling.

Premiärminister Anutin Charvirakul är också försiktig och hänvisar till inhemsk opinion, där pressen mot att ge för mycket till Kambodja är stark.

Av detta skäl är Thailands stöd till avtalet mer symboliskt än avgörande.

Kambodja däremot är mer entusiastisk över avtalet.

Landet har länge försökt att göra konflikten med Thailand till en internationell fråga – bland annat genom att hänvisa den till Internationella domstolen – något som Thailand inte accepterar.

Långdragen konflikt

Gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har pågått i årtionden och gäller särskilt områden nära gränsen där tidigare gränsmarkeringar saknas eller är omtvistade.

Länderna har redan enats om vapenvila, men flera frågor är fortfarande olösta.

Trots avtalet kvarstår alltså de historiska skillnaderna mellan länderna, och risken för framtida konflikter är fortsatt hög.

LÄS MER: Trump anklagas för jättelögn om bombningar

Foto: Official White House J. N. Boghosian

Text: Redaktionen


Hårdare regler för mobilanvändare i Europa

2025 10 26

Europeiska mobilanvändare stoppas av regler.

Mobilanvändare i Europa har inte samma tillgång till appar och funktioner som resten av världen.

I synnerhet gäller det användare som äger en iPhone.

EU har infört teknikregler som gör att flera nya funktioner i din iPhone och andra populära appar aldrig släpps – eller dröjer långt längre än i USA, rapporterar DN.

Funktioner som saknas

Skillnaderna mellan hur teknik fungerar i Europa och USA blir allt tydligare.

Flera nya funktioner i Apples och Googles produkter har stoppats helt på grund av EU:s regler för digitala marknader.

Ett exempel är Apples nya hörlurar AirPods Pro (2025), där funktionen Live Translation översätter tal i realtid mellan två språk.

I USA marknadsförs den som ett sätt att ”samtala fritt utan språkbarriärer” – men i EU är funktionen blockerad.

Samma sak gäller Apple Intelligence, företagets stora satsning på artificiell intelligens hos iPhone och Mac.

Funktionen låter Siri skriva mejl, sammanfatta texter och förstå naturligt språk – men har inte lanserats i Europa.

– EU vill gå före resten av världen med sin reglering. Genom att reglera i lag förtydligar man vem som är ansvarig för vad, i stället för att den starkes rätt gäller, säger Susanne Stenberg, senior forskare på forskningsinstitutet Rise, till DN.

LÄS MER: Meta sparkar 600 anställda

Tjänster försenas

Det är inte bara Apple som påverkas.

Google och Meta har också tvingats bromsa sina lanseringar i Europa.

Googles Gemini, tidigare kallad Bard, lanserades ett helt år senare i EU än i USA efter att myndigheter varnat för bristande personuppgiftsskydd.

Karttjänsten Google Maps har också ändrats – EU-regler förbjuder Google från att ”gynna sina egna produkter”, vilket gjort att kartorna inte längre visas direkt i sökresultatet.

Techjättar i strid

Regleringarna har väckt starka reaktioner i Silicon Valley.

Flera bolag har krävt lättnader och fått stöd från Donald Trump, som hotat med strafftullar mot EU.

Men EU-kommissionen har stått fast vid sina beslut.

– Vi fattar såklart att företag vill försvara sina vinster till vilket pris som helst, men det är inte vad DMA handlar om, säger Thomas Regnier, talesperson för EU-kommissionen, till Politico.

Nu väntar en översyn av reglerna som ska vara färdig i maj 2026.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Kaboompics

Text: Redaktionen