JUST NU: Språkförbud på fritidsgård upprör

2022 06 22

Fritidsgården i Hylte, Halland, har infört ett språkförbud.

Fritidsgården har förbjudit samtliga språk utom svenska och engelska, rapporterar SR Ekot.

Det innebär att flera ungdomar inte får prata sitt hemspråk på gården.

Olagligt

Juristen Johanna Parikka Altenstedt reagerar kraftigt mot förbudet. Hon anser att det kan vara olagligt.

– Enligt barnkonventionen, Europarådets kommission för mänskliga rättigheter och EU-rätten så får man inte förbjuda ett språk på det här sättet, säger hon till SR.

Tråkigt och stressigt

Abbe, 16, har valt att lämna fritidsgården på grund av förbudet.

– Det blir tråkigt och det känns stressigt, så det bli färre som kommer till fritidsgården, säger han till SR.

Hans kompis instämmer.

– Jag har en kompis som nyligen kom till Sverige och inte kan prata svenska. Personalen säger till honom att han får prata svenska ändå för att han måste lära sig.

Jobbar för värdegrund

På sin webbplats skriver fritidsgården att de utgår från kommunens värdegrund i sitt arbete.

– Det är viktigt att alla ungdomar som kommer till fritidsgården har inflytande på verksamheten och känner sig delaktiga. Hylte Fritidsgård utgår från kommunens värdegrund i arbetet med att skapa en meningsfull och välkomnande fritidsgård. Värdeorden trygghet, delaktighet, stolthet och framtidstro genomsyrar verksamheten.

En säkerhetsfråga

Enligt Adis Suskic, fritids- och folkhälsochef i Hylte kommun är språkförbudet en säkerhetsfråga.

– Fritidsledarna behöver förstå allt som sägs, vi måste säkerställa att det inte förekommer någon mobbning, hot om våld eller exkludering, säger han till SR.

Han tillägger att det även handlar om att ungdomarna ska lära sig bättre svenska.

Foto: Aedrian

Text: Redaktionen

Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Staten måste omedelbart agera för att rädda 800 000 personers arbete.

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dryck på Systembolaget förbjuds – “det här är helt galet”

2023 12 08

För två år sedan startade produktionen av ett nytt vin utanför Växjö.

Och för knappt ett halvår sedan beslöt Systembolaget att ta in den nya produkten i sitt sortiment så att hela svenska folket skulle få möjlighet att köpa drycken.

Men nu är det stopp.

Livsmedelsverket förbjuder vinprodukten, rapporterar SVT Småland.

– Det här är helt galet. En mardröm. Jag riskerar att bli bankrutt, säger den förtvivlade vintillverkaren Shahram Soltani till tv-kanalen.

Blir vinäger

Produkten det handlar om är ett persiskt vin vars druvor importeras frysta från det traditionella vinområdet Shiraz i Iran.

Shahram Soltani är mitt uppe i tillverkningen när Livsmedelsverket plötsligt sätter totalstopp för planerna – på grund av att druvorna importerats från ett land utanför EU:s gränser.

Vinet får inte ens lov att tillverkas färdigt i väntan på respons på en överklagan, och även om domstolen ger grönt ljus kommer druvorna ha förvandlats till vinäger och Shahram Soltani ha förlorat uppemot fyra miljoner kronor vid det laget.

Stoppar även namnet

När Systembolaget tog in produkten i somras påtalade handläggaren att det formellt inte får lov att kallas “vin”, just eftersom druvorna importerats frysta.

Det fick därför istället namnet "fruktvin" och “alkoholhaltig dryck från druvor” – namn som tillåts enligt EU.

Livsmedelsverket gör dock en annan bedömning och stoppar även namnet. Shahram Soltani får inte göra andra drycker” på “samma sätt som vin” av de druvor han hämtat in från Iran.

– För en alkoholhaltig dryck gjord på vindruvor får inte kallas något annat än vin, säger Livsmedelsverkets enhetschef Karin Cerenius till tv-kanalen och påpekar att “fruktvin” ska göras på andra frukter.

"Unikt och viktigt"

När Sharam Soltani började sin vinproduktion beskrevs projektet som “unikt och viktigt” av en vinexpert, enligt Sveriges Radio.

Detta med tanke på att det är totalförbjudet att göra vin och annan alkohol i Iran – men inte att odla druvor.

– Det är inte den islamiska regeringen som ger mig problem, det är den svenska byråkratin, sade dock Shahram Soltani till matbloggen Godare tidigare i år.

Alkoholförbudet infördes efter den islamiska revolutionen 1979, men den persiska vinkulturen är egentligen minst 7 500 år gammal.

– Jag vågar nog påstå att detta är ytterst unikt, det är kulturhistoria vi pratar om också, sade vinexperten Michael Jamais till radiokanalen i somras.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen