Spanien steriliserar myggor

2024 08 16

Ett spanskt labb föder upp och steriliserar myggor.

På senare tid har förekomsten av denguefeber blivit allt vanligare.

Samtidigt har tigermyggan etablerat sig i flera europeiska länder, däribland Spanien och Frankrike.

Nu har Spanien inlett ett arbete för att förebygga spridning, detta genom att sterilisera myggorna.

Det rapporterar The Guardian.

Sprider sig mer

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar globalt.

– Ett laboratorium i Valencia föder upp och steriliserar tusentals tigermyggor för att bekämpa denguefeber och andra sjukdomar när den globala uppvärmningen uppmuntrar invasiva arter att sprida sig över Europa, rapporterar The Guardian om saken.

45 000 i veckan

Det rör sig om 45 000 steriliseringar i veckan.

– Med hjälp av en elektronaccelerator steriliserar och släpper det av den regionala regeringen finansierade centret för biologisk skadedjursbekämpning i Valencia ut cirka 45 000 hanmyggor varje vecka så att de kan para sig med honor - vars bett överför sjukdomar till människor - och så småningom minska den totala myggpopulationen.

Kan bli allvarligt

Denguefeber kan leda till att den drabbade behöver söka sig till ett sjukhus, och i värsta fall kan det vara livshotande.

– En del personer som får denguefeber blir sämre efter att först ha blivit bättre, förklarar Vårdguiden 1177.

– Detta beror på att små blodkärl har blivit sköra och att blödningar då uppstått i huden, slemhinnor och inre organ. De allra flesta blir friska med hjälp av dropp och övervakning på intensivvårdsavdelning.

Sprids med myggor

1177 förklarar vidare hur Denguefeber sprids.

– Denguefeber sprids med myggor som främst sticker på dagen. Myggorna är vanligast i områden med tät bebyggelse och många invånare.

– Viruset smittar inte direkt mellan människor. Viruset finns i fyra olika varianter. Om du tidigare haft dengue har kroppen utvecklat motståndskraft mot den varianten av viruset.

– Men du kan få sjukdomen igen med någon av de andra virustyperna. Risken för att du ska bli allvarligt sjuk ökar något om du får denguefeber mer än en gång.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen