Sommarbeskedet – billigare att tanka för alla

2024 07 01

Juli månad inleds med sänkta priser på både bensin och diesel.

Många suckade tungt när ledande drivmedelskedjor inför midsommar gav besked om att höja priset vid pump.

Nu låter det annorlunda.

Juli månad, högsäsongsmånaden på semestern, inleds med sänkta priser på bensin, diesel och biodiesel. Det står klart efter att nya rekommenderade riktpriser för privatkunder uppdaterats på måndagen.

– På kort sikt är det priset på raffinerad bensin och diesel på den nordeuropeiska marknaden som är avgörande för bensin- och dieselpriset i Sverige, informerar Circle K.

Samma sänkning

Sänkningen ligger totalt på 10 öre för såväl bensin som diesel och biodiesel.

Det innebär att riktpriset för bensin nu ligger på 18,64 kronor per liter, 18,49 kronor för diesel och 21,34 kronor per liter för biodiesel.

Enda undantagen från prissänkningarna är fordonsgas där samma pris (29,89) ligger kvar oförändrat sedan 3 juni.

Priset har inte heller uppdaterats för etanol (E85) som just nu ligger kvar på höjningen på 10 öre från 28 juni.

Kan variera lokalt

Circle K understryker dock att priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

Det kan förekomma lokala variationer.

– Vi vill alltid hålla ett konkurrenskraftigt pris på den lokala marknaden. Pumppriserna är därför alltid anpassade efter marknadsläget på varje ort, framhåller kedjan.

Alla priser

Här är de nya priserna på drivmedel under skärtorsdagen. Ändringen anges inom parentes. Priserna är rekommenderade riktpriser för privatkunder och gäller på bemannade stationer.

Miles 95: 18,64 kr/l (-0,10)
Miles 98: 19,59 kr/l (-0,10)
Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,10)
Miles Diesel 18,49 kr/l (-0,10)
Miles+ Diesel 19,08 kr/l (-0,10)
HVO100 21,34 kr/l (-0,10)
Fordonsgas 29,89 kr/kg (+1,70)*
E85 14,99 kr/l (+0,10)**

* Ändringsdatum 2024-06-03
** Ändringsdatum 2024-06-28

Källa: Circle K

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen