Solcellsföretag i blåsväder – kan behöva betala tillbaka

2024 02 22

Precis som tiotusentals andra hushåll i Sverige var tanken att panelerna skulle installeras för att generera egen energi och på sikt kapa de dyra elräkningarna.

Men den förhoppningen har om inte grusats helt så åtminstone skjutits fram på obestämd tid.

Nio månader efter beställningen har företaget nämligen inte levererat panelerna.

– Efter otaliga samtal till företaget så har han fortfarande inte fått några solceller levererade – trots betalning, rapporterar P4 Kronoberg om den upprörda kunden.

Anmäler till ARN

Det har nu gått så långt att solcellskunden tröttna och anmält Stockholmsföretaget till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Kunden, som totalt lagt ut 16 200 kronor för sin order, kräver nu sina pengar tillbaka.

Skulle myndigheten ge Markarydsbon rätt i sak kan han bli återbetald – annars riskerar solcellsföretaget att hamna på den ökända “svarta listan” över företag som inte gör rätt för sig.

– Vårt beslut är en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Majoriteten av företagen följer beslutet, framhåller ARN.

Ökning på 50 procent

Enligt Energimyndigheten installerades 55 000 nätanslutna solcellsanläggningar bara under 2022.

Det var en ökning med närmare 50 procent jämfört med året innan och utgör tillsammans en effekt på cirka 800 megawatt.

– I och med det höga intresset för klimatomställningen i kombination med de svängande stundvis höga elpriserna vi såg under förra året, kommer vi sannolikt att få se ännu fler solpaneler på våra tak i framtiden, säger Elin Larsson, elmarknadsanalytiker vid Energimyndigheten.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen