Solcellsägare varnas för plötslig smäll – nya regler på gång

2025 03 26

Det framgår i en proposition inlämnad till riksdagen nyligen.

Beskedet innebär bland annat att skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme föreslås avskaffas från och med 1 januari 2026.

– Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el påverkar hushåll som i dag producerar förnybar el, i första hand med hjälp av solceller. Förslaget påverkar också hushåll som överväger att börja producera förnybar el men som ännu inte har installerat solceller eller annan teknik för produktion av förnybar el, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i propositionen.

"Kör över samtliga instanser"

Regeringens förslag har väckt kritik.

Svensk solenergi, Villaägarna, Bostadsrätterna och LRF har samtliga framhållit att skattereduktionen på 60 öre istället bör fasas ut successivt och varnar för att abrupt ta bort den redan nästa år.

– Regeringen kör dock över samtliga remissinstanser och menar att stödet är för litet för att motivera en övergång och de flesta som nyttjar stödet har höga inkomster.

Det uttrycker Svensk solenergi som dock pekar på statistik från Statistik som visar att 59 000 som använde avdraget förra året inte var höginkomsttagare.

– Det är problematiskt att regeringen inte presenterat en tydlig plan för utfasning, då många har räknat med att stödet skulle finnas kvar under överskådlig tid, menar organisationen.

Varningen: riskerar ekonomisk smäll

Solcellsägaren Mikael Martinsson varnar också för att de nya reglerna kan bli en ekonomisk smäll.

– Framför allt för de stackare som just har köpt solceller så blir ju det här en kalldusch, säger han till SR.

Kritiken bottnar i att kombinationen av allt mer förekommande negativa elpriser och borttagandet kan leda till en minusaffär för solelsproducenten.

– Kan man inte stänga av solcellerna kommer de ticka åt andra hållet. Man får betala för att solen skiner på ens hus, säger Mikael Martinsson.

I regeringens förslag ingår även att subventionen för installation av solceller inom ramen för skattereduktion för grön teknik ska sänkas från 20 till 15 procent. Den ändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2025.

LÄS MER: Ny ändring av rotavdraget – sågas och hyllas

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp D. La Rosa Messina (OBS, bilden är ett montage)

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen