Solcellsägare varnas för plötslig smäll – nya regler på gång

2025 03 26

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om ett nytt förslag kopplat till solceller.

Det framgår i en proposition inlämnad till riksdagen nyligen.

Beskedet innebär bland annat att skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme föreslås avskaffas från och med 1 januari 2026.

– Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el påverkar hushåll som i dag producerar förnybar el, i första hand med hjälp av solceller. Förslaget påverkar också hushåll som överväger att börja producera förnybar el men som ännu inte har installerat solceller eller annan teknik för produktion av förnybar el, framhåller statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i propositionen.

"Kör över samtliga instanser"

Regeringens förslag har väckt kritik.

Svensk solenergi, Villaägarna, Bostadsrätterna och LRF har samtliga framhållit att skattereduktionen på 60 öre istället bör fasas ut successivt och varnar för att abrupt ta bort den redan nästa år.

– Regeringen kör dock över samtliga remissinstanser och menar att stödet är för litet för att motivera en övergång och de flesta som nyttjar stödet har höga inkomster.

Det uttrycker Svensk solenergi som dock pekar på statistik från Statistik som visar att 59 000 som använde avdraget förra året inte var höginkomsttagare.

Det är problematiskt att regeringen inte presenterat en tydlig plan för utfasning, då många har räknat med att stödet skulle finnas kvar under överskådlig tid, menar organisationen.

Varningen: riskerar ekonomisk smäll

Solcellsägaren Mikael Martinsson varnar också för att de nya reglerna kan bli en ekonomisk smäll.

– Framför allt för de stackare som just har köpt solceller så blir ju det här en kalldusch, säger han till SR.

Kritiken bottnar i att kombinationen av allt mer förekommande negativa elpriser och borttagandet kan leda till en minusaffär för solelsproducenten.

– Kan man inte stänga av solcellerna kommer de ticka åt andra hållet. Man får betala för att solen skiner på ens hus, säger Mikael Martinsson.

I regeringens förslag ingår även att subventionen för installation av solceller inom ramen för skattereduktion för grön teknik ska sänkas från 20 till 15 procent. Den ändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2025.

LÄS MER: Ny ändring av rotavdraget – sågas och hyllas

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp D. La Rosa Messina (OBS, bilden är ett montage)

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen