JUST NU: Socialdemokraterna säger JA till Nato – Här är listan på alla 30 Natoländer

2022 05 15

Socialdemokraterna säger ja till Nato.

Det väntade beskedet har nu kommit från Sveriges största parti tillika regeringspartiet.

Ja till ansökan

– Socialdemokraternas partistyrelse har på sitt möte i dag den 15 maj 2022 beslutat att partiet ska verka för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, meddelar nu partiet.

Socialdemokraterna med statsminister Magdalena Andersson i spetsen väntas nu jobba för att Sverige blir medlem i Nato så snabbt det bara går.

Förbehåll mot kärnvapen

– Socialdemokraterna ska därmed verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium, framhåller partiet i pressmeddelandet.

Fem partier säger ja

I och med dagens besked säger följande partier ja:

Liberalerna

Moderaterna

Centern

Kristdemokraterna

Socialdemokraterna

Ett parti säger nästan ja

Följande parti säger ja om Finland säger ja:

Sverigedemokraterna

Finland har nu meddelat att man säger ja till Natoansökan men SD har därefter inte formellt meddelat att partiet säger ja.

Två partier säger nej

Följande partier säger nej:

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Land nr 31 och 32

Sverige väntas tillsammans med Finland  skicka in ansökan om att få bli land nummer 31 och 32 i ordningen som tar plats i Nato. Natos medlemsländer är följande (året markerar anslutningsår:

BELGIUM (1949)
CANADA (1949)
DENMARK (1949)
FRANCE (1949)
ICELAND (1949)
ITALY (1949)
LUXEMBOURG (1949)
NETHERLANDS (1949)
NORWAY (1949)
PORTUGAL (1949)
THE UNITED KINGDOM (1949)
THE UNITED STATES (1949)

 

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

CZECH REPUBLIC (1999)

HUNGARY (1999)
POLAND (1999)
 
BULGARIA (2004)
ESTONIA (2004)
LATVIA (2004)
LITHUANIA (2004)
ROMANIA (2004)
SLOVAKIA (2004)
SLOVENIA (2004)
 
ALBANIA (2009)
CROATIA (2009)
MONTENEGRO (2017)
NORTH MACEDONIA (2020)

 

Socialdemokraternas ledning oeniga

Partiledningen är inte enig då det finns ledamöter som säger nej.

Texten uppdateras

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

IMORGON MÅNDAG: Spänt ödesmöte väntar Zelenskyj

2025 06 15

Ett spänt ödesmöte väntar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

I en allt mer orolig omvärld tvingas Volodymyr Zelenskyj kämpa för omvärldens, och framför allt USA:s, stöd.

Nu väntar ett nytt ödesmöte för Zelenskyj med start imorgon.

Vid G7-mötet i Kanada den 15-17 juni har Zelenskyj bjudits in som gäst, och väntas bland annat prata på tu man hand med USA:s president Donald Trump.

Viktigt möte för Ukraina

Kriget i Ukraina kommer att vara en av de centrala frågorna på G7-mötet, vid sidan av konflikten mellan Israel och Iran samt det pågående handelskriget.

Men G7-länderna (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA) har blivit allt mer splittrade i synen på Ukrainakriget, framför allt på grund av att Trumps USA har vacklat i sitt stöd till Ukraina.

I samband med toppmötet kommer Zelenskyj att träffa Trump för tredje gången sedan Trump återvände till Vita huset. Det kan bli ett avgörande möte för Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Det första mötet mellan de två ägde rum i Vita huset och slutade i storbråk.

Det andra mötet ägde rum i Vatikanen, och beskrevs som lyckat.

Mån om att träffa Trump enskilt

Inför G7-mötet i Kanada har Zelenskyj insisterat på att han vill ha ett enskilt möte med Trump.

– Båda våra team arbetar för att säkerställa att vi träffas, sade Zelenskyj till reportrar igår.

Zelenskyj kommer ägna G7-mötet och mötet med Trump åt att försöka få stöd för nya sanktioner mot Ryssland, något som Trump har visat sig skeptisk till.

Det är också viktigt för den ukrainska presidenten att överlag stärka relationen till Trump. Den senaste tiden har spänningarna mellan de två ledarna återigen stärkts.

Zelenskyj har bland annat kritiserat Trumpadministrationens ovilja att införa sanktioner och sätta press på Putin.

– Ryssland ljuger för Trump, sade Zelenskyj tidigare i veckan, enligt tidningen.

Den ukrainska presidenten menar att Putin lurar Trump genom att upprätthålla illusionen av att man vill föra en dialog om fred.

Det återstår att se om Zelenskyj lyckas övertala Trump under G7-mötet, som börjar imorgon måndag. Det enskilda mötet mellan Zelenskyj och Trump kan dock dröja till tisdag den 17 juni, enligt tidningen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Finansinspektionen varnar – varannan svensk gör stort misstag

2025 06 15

Finansinspektionen varnar svenska hushåll.

Varannan svensk begår ett allvarligt misstag i privatekonomin.

Det uppger Finansinspektionen i sin senaste kartläggning av svenskars sparande.

Många svenskar saknar en buffert för oväntade händelser och utgifter.

Mindre än 10 000 kr

Finansinspektionen har granskat svenska folkets privata sparande på konton samt i aktier och fonder.

Resultatet är oroväckande, anser FI.

– Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande, uppger FI.

Bara 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer sparade.

FI menar att det är nödvändigt att ha ett buffertsparande och att man bör prioriterade det.

− Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett uttalande.

 Att ha en buffert är extra viktigt när vi lever i osäkra tider, menar hon.

− Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti. Detta är alltid viktigt och särskilt nu när vi befinner oss i osäkra tider, säger FI:s expert.

Stora tillgångar – ojämnt fördelade

Att ha en buffert är nödvändigt för att skydda sig mot exempelvis inkomstbortfall och oförutsedda utgifter.

Det är också ett sätt att slippa behöva låna till konsumtion om man någon gång behöver köpa någonting som är lite mer kostsamt.

Men trots det saknar alltså varannan svensk ett buffertsparande.

Detta trots att hushållens tillgångar har ökat kraftigt de senaste åren. Tillgångarna har ökat mer än åtta gånger sedan 1996, enligt myndigheten. De är dock väldigt ojämnt fördelade.

− Omkring fem procent av befolkningen äger hälften av alla tillgångar, uppger FI.

Pengarna är också ojämnt fördelade mellan könen; män äger 57 procent av de totala tillgångarna.

Män satsar också mer på aktier än kvinnor medan kvinnor föredrar fonder, och män tycks vara mer riskbenägna.

− Att kvinnor tenderar att ta lägre risk än män i sitt sparande är något vi har sett tidigare. Vi har både sett att män tenderar att investera mer i högriskprodukter och har en lägre snittavkastning på sina aktieinvesteringar, säger Moa Langemark.

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen