JUST NU: Snöplig “soppatorsk” får Kreml att koka

2022 07 01

Till Ryssland stora förtret har FN listat en ukrainsk soppa på världsarvslistan.

Beslutet togs av FN:s kulturorganisation UNESCO, rapporterar nyhetsbyrån AFP via bland annat The Times of Israel och France 24.

Det rör sig om den ukrainska soppan borsjtj, som UNESCO nu listar som ett hotat kulturarv i Ukraina.

“Segern är vår”

Beskedet skapar jubel i Ukraina.

– Segern i borsjtj-kriget är vår (...). vi kommer att vinna både i borsjtj-kriget och i detta krig, framhåller Ukrainas kulturminister Oleksandr Tkachenko på Telegram, och refererar till den ryska invasionen av landet.

Kreml rasar

Däremot är det inga muntra miner i Kreml som protesterar högljutt mot beskedet. Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, gick till hårt angrepp mot FN:s beslut om att försöka få soppan att tillhöra “ett folk… en nationalitet”.

– Det här är främlingsfientlighet, säger hon enligt nyhetsbyrån.

“Integrerad del av Ukraina”

UNESCO köper dock inte den ryska kritiken.

– Ukrainsk borsjtj – den nationella versionen av borsjtj som konsumeras i flera länder i regionen – är en integrerad del av det ukrainska familje- och samhällslivet, framhäver organisationen enligt France 24.

Livskraften hotad

Att addera den berörda soppkulturen till UNESCO:s lista är tänkt att kasta extra strålkastarljus på maträtten, i kölvattnet av Rysslands brutala anfallskrig mot det ukrainska folket.

FN-kommittén hade nämligen noterat att kriget hade “hotat livskraften” för soppkulturen i Ukraina, skriver den israeliska tidningen.

Dåliga förutsättningar att koka soppa

– Fördrivningen av människor [utgör ett hot] (...) eftersom människor inte bara kan laga eller odla lokala grönsaker för borsjtj, utan också att komma samman (...) vilket undergräver samhällenas sociala och kulturella välbefinnande, motiverar UNESCO sitt beslut.

Grönsakssoppa med rödbetor

Borsjtj är en soppa som har stark tradition i Östeuropa, skriver norska VG, och består av en grönsakssoppa med huvudingrediensen i regel består av rödbetor.

Den sägs härstamma från den ukrainska staden Kievrus och började lagas för mer än 1 500 år sedan.

Foto: M. Nayman resp Ryska Ambassaden UK

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen