JUST NU: Snöplig “soppatorsk” får Kreml att koka

2022 07 01

Till Ryssland stora förtret har FN listat en ukrainsk soppa på världsarvslistan.

Beslutet togs av FN:s kulturorganisation UNESCO, rapporterar nyhetsbyrån AFP via bland annat The Times of Israel och France 24.

Det rör sig om den ukrainska soppan borsjtj, som UNESCO nu listar som ett hotat kulturarv i Ukraina.

“Segern är vår”

Beskedet skapar jubel i Ukraina.

– Segern i borsjtj-kriget är vår (...). vi kommer att vinna både i borsjtj-kriget och i detta krig, framhåller Ukrainas kulturminister Oleksandr Tkachenko på Telegram, och refererar till den ryska invasionen av landet.

Kreml rasar

Däremot är det inga muntra miner i Kreml som protesterar högljutt mot beskedet. Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, gick till hårt angrepp mot FN:s beslut om att försöka få soppan att tillhöra “ett folk… en nationalitet”.

– Det här är främlingsfientlighet, säger hon enligt nyhetsbyrån.

“Integrerad del av Ukraina”

UNESCO köper dock inte den ryska kritiken.

– Ukrainsk borsjtj – den nationella versionen av borsjtj som konsumeras i flera länder i regionen – är en integrerad del av det ukrainska familje- och samhällslivet, framhäver organisationen enligt France 24.

Livskraften hotad

Att addera den berörda soppkulturen till UNESCO:s lista är tänkt att kasta extra strålkastarljus på maträtten, i kölvattnet av Rysslands brutala anfallskrig mot det ukrainska folket.

FN-kommittén hade nämligen noterat att kriget hade “hotat livskraften” för soppkulturen i Ukraina, skriver den israeliska tidningen.

Dåliga förutsättningar att koka soppa

– Fördrivningen av människor [utgör ett hot] (...) eftersom människor inte bara kan laga eller odla lokala grönsaker för borsjtj, utan också att komma samman (...) vilket undergräver samhällenas sociala och kulturella välbefinnande, motiverar UNESCO sitt beslut.

Grönsakssoppa med rödbetor

Borsjtj är en soppa som har stark tradition i Östeuropa, skriver norska VG, och består av en grönsakssoppa med huvudingrediensen i regel består av rödbetor.

Den sägs härstamma från den ukrainska staden Kievrus och började lagas för mer än 1 500 år sedan.

Foto: M. Nayman resp Ryska Ambassaden UK

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen