Snart lyfter Sveriges ekonomi – här är jobben att söka

2024 05 19

Den ekonomiska situationen i Sverige har varit tung, men nu ser det ut som att läget är på väg att ljusna.

Sverige har dock fortfarande en hög arbetslöshet.

Samtidigt finns det på många håll ett stort behov av arbetskraft, rapporterar TV4.

Några yrken kan vara extra värda att satsa på om man vill ha jobb.

Stora behov i offentlig sektor

Det gäller bland annat jobb inom offentlig sektor, uppger kanalen.

Det finns bland annat stora behov av lärare, officerare och personal inom vård och omsorg.

– Befolkningen blir äldre och mer vårdkrävande, samtidigt har skolan problem och behöver byggas ut. Och naturligtvis en jätteuppbyggnad av försvaret, säger den kända ekonomen Klas Eklund till kanalen.

Fysiska arbeten

Ett annat område som lyfts fram är fysiska arbeten av olika slag.

Många av dessa yrken kommer att vara svåra att ersätta med artificiell intelligens.

Och behovet är stort.

– Väldigt mycket fysiska jobb, hantverksjobb, kan i dagsläget inte ersättas av appar och datorer. Så där finns ett stort behov, säger Klas Eklund.

Yrken med god chans till jobb

Även Arbetsförmedlingen har gjort prognoser om var det finns störst behov av arbetskraft.

I en prognos från i fjol tittar man exempelvis på vilka yrken som ger bäst jobbchanser fram till 2026.

Där nämns också många jobb inom vård och offentlig sektor.

Bland de yrken som räknas upp nämns bland annat arbetsterapeuter, barnmorskor, förskollärare, lärare i yrkesämnen, tandläkare, undersköterskor och poliser.

I en annan prognos från 2024 nämns även transport och data/it, samt återigen hälso- och sjukvård.

Desto tuffare blir det för bland annat banktjänstemän, fastighetsmäklare, finansanalytiker och kommunikatörer, spår Arbetsförmedlingen.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen