Snart lyfter Sveriges ekonomi – här är jobben att söka

2024 05 19

Svensk ekonomi är på väg att förbättras, och inom vissa yrken finns det ett stort behov av arbetskraft.

Den ekonomiska situationen i Sverige har varit tung, men nu ser det ut som att läget är på väg att ljusna.

Sverige har dock fortfarande en hög arbetslöshet.

Samtidigt finns det på många håll ett stort behov av arbetskraft, rapporterar TV4.

Några yrken kan vara extra värda att satsa på om man vill ha jobb.

Stora behov i offentlig sektor

Det gäller bland annat jobb inom offentlig sektor, uppger kanalen.

Det finns bland annat stora behov av lärare, officerare och personal inom vård och omsorg.

– Befolkningen blir äldre och mer vårdkrävande, samtidigt har skolan problem och behöver byggas ut. Och naturligtvis en jätteuppbyggnad av försvaret, säger den kända ekonomen Klas Eklund till kanalen.

Fysiska arbeten

Ett annat område som lyfts fram är fysiska arbeten av olika slag.

Många av dessa yrken kommer att vara svåra att ersätta med artificiell intelligens.

Och behovet är stort.

– Väldigt mycket fysiska jobb, hantverksjobb, kan i dagsläget inte ersättas av appar och datorer. Så där finns ett stort behov, säger Klas Eklund.

Yrken med god chans till jobb

Även Arbetsförmedlingen har gjort prognoser om var det finns störst behov av arbetskraft.

I en prognos från i fjol tittar man exempelvis på vilka yrken som ger bäst jobbchanser fram till 2026.

Där nämns också många jobb inom vård och offentlig sektor.

Bland de yrken som räknas upp nämns bland annat arbetsterapeuter, barnmorskor, förskollärare, lärare i yrkesämnen, tandläkare, undersköterskor och poliser.

I en annan prognos från 2024 nämns även transport och data/it, samt återigen hälso- och sjukvård.

Desto tuffare blir det för bland annat banktjänstemän, fastighetsmäklare, finansanalytiker och kommunikatörer, spår Arbetsförmedlingen.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Skatteverket påminner 500 000 svenskar – måste finnas i deklarationen

2025 04 04

Drygt en halv miljon svenskar får i år inte glömma en viktig redovisning i deklarationen.

Det framhåller Skatteverket som nu går ut med en påminnelse till alla de hundratusentals personer som berörs.

Uppmaningen riktar sig till dem som har sålt eller löst in aktier och andra värdepapper, till exempel fonder och obligationer, under fjolåret.

Dessa försäljningar måste redovisas i deklarationen, understryker Skatteverket i ett nytt utskick.

– Det gäller också för den som sålt, bytt eller betalat med kryptovaluta. 

Rekommendationen: deklarera digitalt

Normalt lämnar banken eller kreditinstitut ut kontrolluppgifter till Skatteverket vid försäljning eller inlösning av värdepapper.

För att ta reda på överskottet eller underskottet av kapital “måste hänsyn tas till de kvittnings- och kvoteringsregler som finns”, skriver Skatteverket.

Och då finns det stora fördelar med att deklarera digitalt.

– Väljer du att deklarera i e-tjänsten utförs beräkningen av ditt överskott eller underskott automatiskt, säger Leo Lindersköld från Skatteverket, som är specialist på värdepapper.

Då kan du använda schablonmetod

Känner man inte till inköpspris på sina aktier går det även att använda en så kallad schablonmetod.

– Den innebär att 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, används som omkostnadsbelopp, förklarar Skatteverket.

Metoden får dock inte användas vid redovisningen av kryptovaluta.

– Förluster vid kryptohandel är avdragsgilla till 70 procent. Eftersom vinster och förluster för kryptovaluta inte får kvittas mot varandra fullt ut behöver du redovisa vinster och förluster var för sig, säger Anna Olofsson, specialist krypto, Skatteverket.

Många undrar

Myndigheten uppmanar också att spara underlag på transaktioner för att kunna visa anskaffningskostnad. Skatteverket har också fått många frågor om vad som gäller när man redovisar siffrorna i e-tjänsten – eftersom det där inte går att skriva decimaler.

– Avrunda till närmaste heltal, i många fall noll, och skriv hur stor andel du har sålt under övriga upplysningar, säger Anna Olofsson.

Det här gäller vid ISK

Har du handlat med värdepapper på ett investeringssparkonto, ofta kallat ISK, behöver försäljningarna inte redovisas. En schablonintäkt i deklarationen är redan ifylld på förhand.

Deklarationen ska vara inskickad senast 2 maj.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen

Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen, som bland annat ska stå emot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver den amerikanska tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen