Snart kan du få reda på kollegans lön

2024 05 31

Snart kommer krav på lönetransparens på den svenska arbetsmarknaden att införas.

Det nya EU-direktivet kommer vara på plats i Sverige senast 2026.

Förändringen innebär att svenskarna kommer få veta mer om kollegornas lönekuvert. Företag kommer bli tvungna att öka medarbetarnas insyn i hur löner sätts och hur mycket kollegorna tjänar.

– Direktivet ska hjälpa till att brygga lönegapet mellan kvinnor och män samt ge insyn i företags och organisationers lönenivåer, framhåller jobbsökarsajten Jobbland i ett uttalande.

Många inte redo för förändringen

Svenska folket är kluvna till den nya lagen.

En undersökning från Jobbland visar att många inte är redo för att löner ska vara allmänt kända på arbetsplatsen. Hela 43 procent svarar att de inte vill att löner ska vara allmänt kända på arbetsplatsen. Endast en tredjedel (29 procent) är villiga att uppge vad de tjänar.

En majoritet (59 procent) är dock positiva till att lönen syns redan i jobbannonsen.

– Jobbsökarna efterfrågar transparenta löner i jobbannonser men är ännu inte helt bekväma med att löner kommuniceras öppet på arbetsplatsen. I takt med att transparenta löner blir alltmer vanliga, kommer även denna inställning sannolikt att förändras, kommenterar Anita Rae, vd Jobbland Sverige.

Hon fortsätter:

– Det är avgörande att alla medarbetare upplever att deras kompensation är rättvis. Även om detta bör vara en princip även utan lönetransparens, blir det ännu viktigare att följa detta i och med införandet av transparensdirektivet.

Fem tips från Jobbland – så hanterar man transparenta löner på arbetsplatsen

Det är naturligt att frågor som: “tjänar de andra medarbetarna mer eller mindre än mig?” och “kommer informationen om löner leda till dålig stämning?”, dyker upp. Tänk istället på att transparenta löner är en strategisk övergripande åtgärd som erbjuder många långsiktiga fördelar på arbetsmarknaden. Om alla på arbetsplatsen får insyn i lönenivåer och lönesättning kommer det att resultera i större tydlighet och trygghet.
Ta reda på vad som är branschstandard för din position. Använd lönestatistik och utnyttja ditt nätverk för att få en uppfattning om lämplig lön. Om du upplever att din lön inte är rättvis kommer du att ha konkreta data för att argumentera för en mer rättvis ersättning för din roll och bransch.
När det väl är dags för lönesamtal kommer du att ha starkare förhandlingskraft när det gäller löneförhandlingar. Tydlig information och insyn i lönenivåerna ger dig en starkare grund för att argumentera för en högre lön och bättre anställningsvillkor.
En mer jämställd arbetsplats. Transparens i lönesättningen gör det svårare för arbetsgivare att motivera löneskillnader baserade på kön, ålder eller andra icke-meritbaserade faktorer. Detta bidrar till ökad jämställdhet och rättvisa på arbetsplatsen.
Bli nöjdare på jobbet! En kultur där löner kommuniceras öppet bidrar till att du känner dig mer informerad och har större förtroende för arbetsgivarens lönesättning. Att känna till lönestrukturen kan öka ditt engagemang och din tillfredsställelse på jobbet.

Källa: Jobbland

Foto: KOBU Agency

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen