Snart kan du få reda på kollegans lön

2024 05 31

Snart kommer krav på lönetransparens på den svenska arbetsmarknaden att införas.

Det nya EU-direktivet kommer vara på plats i Sverige senast 2026.

Förändringen innebär att svenskarna kommer få veta mer om kollegornas lönekuvert. Företag kommer bli tvungna att öka medarbetarnas insyn i hur löner sätts och hur mycket kollegorna tjänar.

– Direktivet ska hjälpa till att brygga lönegapet mellan kvinnor och män samt ge insyn i företags och organisationers lönenivåer, framhåller jobbsökarsajten Jobbland i ett uttalande.

Många inte redo för förändringen

Svenska folket är kluvna till den nya lagen.

En undersökning från Jobbland visar att många inte är redo för att löner ska vara allmänt kända på arbetsplatsen. Hela 43 procent svarar att de inte vill att löner ska vara allmänt kända på arbetsplatsen. Endast en tredjedel (29 procent) är villiga att uppge vad de tjänar.

En majoritet (59 procent) är dock positiva till att lönen syns redan i jobbannonsen.

– Jobbsökarna efterfrågar transparenta löner i jobbannonser men är ännu inte helt bekväma med att löner kommuniceras öppet på arbetsplatsen. I takt med att transparenta löner blir alltmer vanliga, kommer även denna inställning sannolikt att förändras, kommenterar Anita Rae, vd Jobbland Sverige.

Hon fortsätter:

– Det är avgörande att alla medarbetare upplever att deras kompensation är rättvis. Även om detta bör vara en princip även utan lönetransparens, blir det ännu viktigare att följa detta i och med införandet av transparensdirektivet.

Fem tips från Jobbland – så hanterar man transparenta löner på arbetsplatsen

Det är naturligt att frågor som: “tjänar de andra medarbetarna mer eller mindre än mig?” och “kommer informationen om löner leda till dålig stämning?”, dyker upp. Tänk istället på att transparenta löner är en strategisk övergripande åtgärd som erbjuder många långsiktiga fördelar på arbetsmarknaden. Om alla på arbetsplatsen får insyn i lönenivåer och lönesättning kommer det att resultera i större tydlighet och trygghet.
Ta reda på vad som är branschstandard för din position. Använd lönestatistik och utnyttja ditt nätverk för att få en uppfattning om lämplig lön. Om du upplever att din lön inte är rättvis kommer du att ha konkreta data för att argumentera för en mer rättvis ersättning för din roll och bransch.
När det väl är dags för lönesamtal kommer du att ha starkare förhandlingskraft när det gäller löneförhandlingar. Tydlig information och insyn i lönenivåerna ger dig en starkare grund för att argumentera för en högre lön och bättre anställningsvillkor.
En mer jämställd arbetsplats. Transparens i lönesättningen gör det svårare för arbetsgivare att motivera löneskillnader baserade på kön, ålder eller andra icke-meritbaserade faktorer. Detta bidrar till ökad jämställdhet och rättvisa på arbetsplatsen.
Bli nöjdare på jobbet! En kultur där löner kommuniceras öppet bidrar till att du känner dig mer informerad och har större förtroende för arbetsgivarens lönesättning. Att känna till lönestrukturen kan öka ditt engagemang och din tillfredsställelse på jobbet.

Källa: Jobbland

Foto: KOBU Agency

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen