VAL 2022: Smolk i glädjebägaren för Jimmie Åkesson

2022 08 30

SD har gått som en raket i flera opinionsmätningar i slutet av augusti.

I flera mätningar är partiet dessutom signifikant större än Moderaterna.

Och Jimmie Åkesson (SD) planerar att sitta i regering om högeroppositionen vinner valet.

– Om jag får bestämma så gör jag det, meddelade han i SVT:s “Utfrågningen” i slutet av förra veckan.

Få accepterar SD i regering

Däremot har inte Sverigedemokraternas ökning någon motsvarighet i hur stor andel av väljarna som skulle acceptera att partiet ingår i en regering, rapporterar Svenska Dagbladet.

Enligt mätningar från Sifo skulle 34 procent kunna tänka sig ett regeringsalternativ där SD ingår, vilket är en marginell ökning från 33 procent i februari och juni i förhållande till den stora framfarten partiet gjort i opinionsundersökningar inför valet.

Det är ungefär lika många som skulle acceptera samma scenario med Vänsterpartiet (32 procent) och Miljöpartiet (33 procent).

Samma retorik – olika innehåll

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, innebär det att båda sidor kan använda sig av en liknande retorik fast med olika innehåll.

Nämligen att en röst på Moderaterna skulle leda till att SD får plats i regeringen – samt att en röst på Socialdemokraterna i sin tur skulle innebära en regering med ministrar från Vänsterpartiet, säger han.

S har högst acceptans

Socialdemokraterna är det parti som störst andel kan tänka sig i en regering (57 procent).

54 procent skulle acceptera Moderaterna.

Liberalerna är det tredje mest accepterade partiet på 48 procent.

Medvind för C

Centerpartiet kommer strax därefter – 46 procent skulle acceptera C i regeringen.

Ett parti som har fått medvind i opinionen de senaste dagarna.

I gårdagens mätning från SVT/Novus parkerade Centern på 8,0 procent och är därmed större än exempelvis Vänsterpartiet.

Kopplas till nyheten om Almedalen

Enligt Torbjörn Sjöström, vd på Novus, kan partiets uppgång till stor del kopplas till nyheten om att Annie Lööf (C) var en tilltänkt måltavla i Almedalen.

– C har tappat politiskt sakfrågeägarskap i alla frågor de tidigare förknippas med. När nyheten då kommer att Lööf var ett tilltänkt offer för Almedalsmördaren lyfter det stödet för C. Samtidigt anklagas SD för att spä på hatet mot Lööf och att det skulle vara en orsak. Analys av väljarnas ändrade stöd tyder på att det är orsaken till C:s uppgång, säger han till SVT.

Hela mätningen

I undersökningen har respondenterna svarat på frågan "Vilka partier skulle du acceptera i en regering?". Mätningen är gjord 26-29 augusti. Det var möjligt att ange flera partier som svar.

Socialdemokraterna 57 %

Moderaterna 54 %

Liberalerna 48 %

Centerpartiet 46 %

Kristdemokraterna 43 %

Sverigedemokraterna 34 %

Miljöpartiet 33 %

Vänsterpartiet 32 %

Källa: Sifo

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen