Smittan skenar i flera länder i Europa – Värsta läget hittills

2021 10 25

Smittspridningen ökar kraftigt i en rad länder varav flera nu drabbas av sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

Det rapporterar BBC News som redogör för att läget är mycket problematisk i en rad länder – såväl i Östeuropa som i Västeuropa. I vissa länder är samtliga platser på intensivvårdsavdelningarna fulla och nya covidpatienter måste få vård utomlands.

Alla intensivplatser fullbelagda

I Rumänien är läget desperat och alla landets 2 000 platser på intensiven är fullbelagda – vilket även innebär stora problem för människor som drabbades av till exempel trafikolyckor då sjukhusen redan är fulla.

Patienter transporteras nu till Ungern och Polen.

– Det är ett nationellt misslyckande på alla plan. Vi bevittnar nationell blindhet orsakad av brist på utbildning på grund av brist på civilisation, säger doktor Sandesc som är vice chef vid Rumäniens Intensivvårdsförbund till BBC.

Endast 29 % av invånarna är vaccinerade och 389 personer om dagen har avlidit i snitt den senaste veckan.

Akut läge på Irland

Även på andra sidan Europa är läget akut – på Irland.

– Det blir en av de svåraste vintrarna Irland varit med om på många år, säger landets sjukvårdschef Paul Reid med anledning av att antalet sjukhusinläggningar på grund av viruset ökar.

Över hela Irland finns det nu inga lediga intensivvårdsplatser för barn och bara 11 lediga för vuxna.

Tuff vinter väntar i Storbritannien

Även i Storbritannien ökar problemen och oron är stora för den nya varianten delta plus. Landet har drabbats av över 40 000 nya smittfall elva dagar i rad och på lördagen var det 45 000 nya fall och 135 dödsfall avseende personer som testade positivt för som mest 28 dagar sedan. Alla över 50 år kan nu få en tredje spruta.

Englands sjukvårdschef professor Stephen Powis varnar för att man går en tuff vinter till mötes och uppmanar folk att ta en tredje spruta.

Värsta dödstalen sen pandemin startade

I Estland, Lettland, Litauen, Serbien och Rumänien ligger antalet fall per 100 000 invånare över 1 000 vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 79.

Låg vaccinationsgrad är en gemensam nämnare för många av länderna och Ukraina och Ryssland är två av de länder som nu drabbas av sina värsta dödstal sedan pandemin startade.

– Jag kommer att ta obekväma beslut för att rädda livet på befolkningen, säger Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, enligt Reuters.

Ryssland drabbades av 1 075 döda på lördagen.

Även i Tyskland har smittalen börjat stiga från låga nivåer och tyska regeringen uppger att ökning ses i nästan alla åldersgrupper enligt DN.

Land för land

Europeiska Smittskyddsmyndighetens statistisk över antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna visar på stora variationer i Europa med kraftiga problem för länder med lägre vaccinationsgrad.

▪79       Sverige med vaccinationsgrad 81 %

▪92       Frankrike med vaccinationsgrad 80 %

▪147     Tyskland med vaccinationsgrad 79 %

▪228     Nederländerna med vaccinationsgrad 79 %

▪308     Österrike med vaccinationsgrad 79 %

▪432     Irland med vaccinationsgrad 92 %

▪476     Kroatien med vaccinationsgrad 67 %

▪498     Bulgarien med vaccinationsgrad 24 %

▪624     Slovenien med vaccinationsgrad 60 %

▪1 000  Rumänien med vaccinationsgrad 36 %

▪1 087  Estland med vaccinationsgrad 65 %

▪1 163  Litauen med vaccinationsgrad 71 %

▪1 257  Lettland med vaccinationsgrad 56 %

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="806"]

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen