Smittan ökar i sju län och två särskilda orsaker pekas ut

2021 07 08

De drabbade länen är följande:

Halland

Västra Götaland

Örebro

Södermanland

Gävleborg

Västernorrland

Västerbotten

Sitter trångt

När det gäller Gävleborg ser man en tydlig koppling till fotbolls-EM.

– De flesta fall av deltavarianten vi sett har en koppling till EM i fotboll och resor till matcher i Spanien, Ryssland, Tyskland. De sitter trångt och ropar, och då går luften från den ena personen till den andra. Efter resan har man kommit hem och smittat andra, säger Shah Jalal, smittskyddsläkare i Gävleborg till Aftonbladet. De flesta fallen är i åldern 20-29 år men det avser även vuxna som varit på på fotbollsresorna.

Även i Örebro ser man en koppling till fotbolls-EM och en fotbollsresa till St Petersburg i Ryssland.

Midsommar

I Västernorrland och Västerbotten ser man istället en koppling till midsommarfiranden.

– Vi har sett en del barn och unga mellan 10–19 visa positivt, vilket kan tyda på att smittan sker inom familjer, säger Gunilla Persson, biträdande smittskyddsläkare i Västerbotten till Aftonbladet.

– Fallen har fördubblats sedan veckan innan. Det finns en del smitta relaterad till midsommarfirandet och mest inom familjer. Folk rör på sig mer och reser nu, säger Maria Tempé, biträdande smittskyddsläkare i Västernorrland till tidningen.

Även i Södermanland ser man en ökning. Också i Halland och Västra Götaland ser man för första gången på flera veckor en ökning och deltavarianten är på väg att ta över uppger SR.  Sammantaget sett är dock läget mest allvarligt i Stockholm och Värmland.

ANALYS

Pandemin är inte över. Det är positivt att smittan minskar i Sverige som helhet men det är fortfarande viktigt att hålla distansen och att undvika att smittas själv och att undvika att smitta andra. Och det är väldigt viktigt att se till att ta både dos 1 och dos 2 för att få ett bra skydd mot viruset som mycket väl kan komma att öka igen efter sommaren.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen