SMHI varnar för superkyla – det här är bara början

2024 01 16

Svenska folket bör förbereda sig på fortsatta minusgrader utöver det vanliga.

Efter den kalla inledningen på året när temperaturerna i norra Sverige sjönk till nästan 50 minusgrader är det nu dags igen.

– För många startar tisdagen med kallt vinterväder och blå himmel. Under morgonen väntas tvåsiffriga minusgrader ända ned till Skåne, förklarar SMHI:s meteorolog Lisa Frost i ett uttalande.

Nedemot 30 minusgrader

Men det är bara början.

Längre fram i veckan blir det ännu kallare.

– Ett kallt högtryck etablerar sig alltmer söderut över landet och i hela landet väntas minusgrader och uppluckrat molntäcke mot slutet av veckan, fortsätter Lisa Frost och tillägger:

– I klara och vindsvaga förhållanden kan temperaturen krypa ned till 20 minusgrader så långt söderut som Svealand. I delar av Norrland närmare 30 minus.

Det är drygt 15 grader kallare än genomsnittstemperaturen i norra Sverige under januari, enligt SMHI:s egen statistik.

Långt under medeltemperaturen

Framför allt på fredagen kan det bli riktigt kallt även i norra Götaland, där den normala medeltemperaturen för januari ligger mellan mellan två och sex minusgrader.

Men mitt på dagen – när det är som mildast – förväntas temperaturerna istället krypa ända ned till 18 minusgrader, visar expertmyndighetens väderkartor.

Från och med tisdag kan det även falla rikligt med snö.

– Framåt eftermiddagen mulnar det på västerifrån över landets södra halva följt av snöfall och tilltagande vind under kvällen och natten, informerar Lisa Frost.

– Snöfallet kan på sina håll vara kraftigt och dröjer sig kvar under onsdagsdygnet samtidigt som det sprider sig upp över södra Norrland.

Rusning efter värmefläktar

Efter årets första köldknäpp konfronterades många hushåll med frusna rör och andra besvär som en konsekvens av kylan.

Nu förbereder sig svenska folket bättre. Det pågår en rusning efter värmefläktar, som de senaste veckorna har ökat i försäljning med flera hundra procent.

– Vi har i princip slut på alla modeller, säger exempelvis Anders Björklund, arbetsledare på Clas Ohlson, till P4 Stockholm.

Foto: A. Steinarsdottir resp T. Eberly

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen