SMHI varnar för storm – i dag fredag

2024 02 23

Det kommer att blåsa mycket kraftigt i delar av Götaland under fredagen.

Ovädret väntas dra in i samband med ett nytt intensivt lågtryck på Norska havet och ge ännu mer nederbörd efter flera dagar med snö och regn över Sverige.

– Då väntas något större mängder och även blåsigt väder, framhåller Emma Rosengren, meteorolog på SMHI, i en kommentar.

Kan bli storm

Enligt väderinstitutet föreligger det även stor risk för storm på flera håll i södra halvan av landet. 

Bland annat tycks ovädret slå särskilt hårt mot Värmland.

– Det är ett djupt lågtryck som drar och det kan bli storm, säger Viktor Bergman, också meteorolog på SMHI, till Sveriges Radio.

Inför fredagen har också SMHI utfärdat flera formella varningar av gul karaktär, den första av tre nivåer, i flera län.

Det gäller norra Vänerlandskapen norrut till och med sydvästligaste Dalarna, Västra Götaland och delar av Halland.

Syd- och västkusten

En annan del av landet som behöver konfronteras med busvädret är Skåne.

– Vi talar om mycket hårda vindbyar, till och med stormbyar på över 25 meter per sekund, säger jourhavande meteorolog Moa Hallberg från SMHI till Sydsvenskan.

SMHI:s stormprognos för stöd även av flera andra vädertjänster – som flaggar för att det är bra många fler områden än just Värmland som ska regna med kraftigt blåsigt väder under fredagen.

– I söder väntas regn med soliga stunder. Det blir även här blåsigt med hårda eller delvis mycket hårda vindbyar, rapporterar exempelvis SVT Väder och tillägger:

– Vid syd- och västkusten är det risk för stormbyar.

Lugnar ned sig till helgen

Den hårda vinden blir dock relativt kortvarig och redan till helgen lugnar vädret ned sig igen.

Varierat väder över hela landet är då att vänta, enligt SMHI.

– Lågtrycket rör sig under helgen sakta norrut längs norska kusten och berör tidvis västra delarna av Norrland med snöbyar, förklarar Emma Rosengren.

Hon tillägger:

– I söder kan mindre nederbördsområden passera och då eventuellt med inslag av snö. Mildluften från fredagen trycks vidare öster om landet och temperaturen sjunker något igen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen