SMHI varnar för kraftigt oväder

2023 06 30

Nu svänger vädret om.

Kraftig åska och regn är på ingång till stora delar av Sverige.

Redan under fredagen beräknas temperaturerna sjunka på vissa håll.

I helgen väntas temperaturen krypa en bra bit under 20-strecket i nästan hela Sverige.

Anledningen: En kallfront med betydligt svalare luft passerar Sverige när den rör sig österut.

–  Bakom det ser vi att temperaturerna är betydligt lägre. Under de här molnen och nederbörden är det bara 15 till 17 grader. Varmluften finns dock kvar över de östra delarna av Svealand framför allt, säger meteorologen Martin Hagman till TV4.

Varnar för kraftigt nederbörd

Regn och rusk väntar de kommande dagarna.

Störst mängd nederbörd beräknas nå södra Norrland.

SMHI har utfärdat en gul varning för mellersta delarna av Jämtlands län, Västernorrlands län samt nordligaste delen av Gävleborgs län.

– Från fredag kväll fram till lördag eftermiddag väntas stora regnmängder. Detta kan orsaka lokala översvämningsproblem, framhåller väderinstitutet på sin hemsida.

Pekar ut två städer

Två städer löper störst risk att drabbas:

- Sundsvall

- Östersund

Regnovädret beräknas intensifieras natten mellan fredag och lördag.

–  Lokalt kan det då vara skyfallsliknande regn. Regnet mattas av lördag eftermiddag, men väntas pågå i lägre intensitet under helgen, framhåller SMHI.

Vägar kan översvämmas

De utpekade områdena riskerar att drabbas av regnovädret på följande vis, enligt SMHI:

- Trafiken kan gå långsammare på grund av översvämmade vägar.

- Risk att till exempel källare, dagvattensystem, vägar och viadukter översvämmas.

Varningen gäller från fredagen 30 juni, klockan 18, till lördagen 1 juli, klockan 15.

Räkna med kraftig åska

Ordentligt med nederbörd väntas i helgen.

Utöver stora regnmängder kan svenska folket även räkna med blixtar och dunder. 

Det berättar TV4:s meteorolog Martin Hagman.

Kall luft som pressar bort varm luft resulterar ofta i kraftiga åskoväder.  

– När den pressar kraftigt då stiger luften till höga nivåer och då bildas ofta kraftiga åskväder och lokalt rikligt med regn, säger Martin Hagman till tv-kanalen.

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen