Det råder just nu mycket stor risk för skogsbränder i Sverige.

SMHI går därmed ut med ett viktigt meddelande till allmänheten.

Uppmaningen kommer att gälla under de kommande dagarna.

Stora delar av Sverige

Området som är under risk för skogsbrand är stort.

Det gäller stora delar av östra Götaland, inre Svealand samt södra Norrlandskusten.

Risken är också stor på Gotland samt södra Skåne och delar av Blekinge.

Området som gäller sträcker sig från Skåne, Karlskrona och Kalmar i syd till Sundsvall i norr.

Det gäller även hela Stockholmsområdet, Uppsala och Norrköping.

Riktar uppmaning

SMHI riktar en uppmaning till allmänheten som gäller de kommande dagarna.

– Brand sprids lätt i skog och mark, framhåller vädermyndigheten.

– Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Under måndagen utökas riskområdet och gäller då även Örebro län, västra Södermanland och Västmanlands län, östra Dalarna, Gävleborgs län och delar av Västernorrlands län.

Kan lätt uppstå

Risken för att bränder kan uppstå är stor och det kan ske på olika sätt.

– Under måndagen är risken för bränder i skog och mark stor, lokalt mycket stor, fortsätter SMHI.

– Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

Kan spridas

Under vissa förutsättningar kan skogsbränder spridas enkelt och ta över stora markområden.

– Ju torrare bränslet är och ju starkare vind desto snabbare brandspridning. När det varit uppehållsväder under lång tid kontrolleras markbränslets fuktkvot av den relativa luftfuktigheten, förklarar Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Likaså har vinden enormt stor effekt på spridningshastigheten. Vid en vindhastighet på 7 m/s sprider sig elden i vindens riktning dubbelt så snabbt som vid 3,5 m/s. 

– Snabb brandspridning ger hög intensitet och långa flammor. Till slut kan flammorna vandra upp i trädkronorna och man får en kronbrand eller toppeld, med en vägg av flammor från markytan till långt ovan trädtopparna.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen