SMHI uppmanar allmänheten – gäller stora delar av Sverige

2024 08 19

SMHI går ut med ett meddelande som gäller de kommande dagarna.

Det råder just nu mycket stor risk för skogsbränder i Sverige.

SMHI går därmed ut med ett viktigt meddelande till allmänheten.

Uppmaningen kommer att gälla under de kommande dagarna.

Stora delar av Sverige

Området som är under risk för skogsbrand är stort.

Det gäller stora delar av östra Götaland, inre Svealand samt södra Norrlandskusten.

Risken är också stor på Gotland samt södra Skåne och delar av Blekinge.

Området som gäller sträcker sig från Skåne, Karlskrona och Kalmar i syd till Sundsvall i norr.

Det gäller även hela Stockholmsområdet, Uppsala och Norrköping.

Riktar uppmaning

SMHI riktar en uppmaning till allmänheten som gäller de kommande dagarna.

– Brand sprids lätt i skog och mark, framhåller vädermyndigheten.

– Stor försiktighet bör iakttas vid eldning utomhus, ofta gäller eldningsförbud.

Under måndagen utökas riskområdet och gäller då även Örebro län, västra Södermanland och Västmanlands län, östra Dalarna, Gävleborgs län och delar av Västernorrlands län.

Kan lätt uppstå

Risken för att bränder kan uppstå är stor och det kan ske på olika sätt.

– Under måndagen är risken för bränder i skog och mark stor, lokalt mycket stor, fortsätter SMHI.

– Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

Kan spridas

Under vissa förutsättningar kan skogsbränder spridas enkelt och ta över stora markområden.

– Ju torrare bränslet är och ju starkare vind desto snabbare brandspridning. När det varit uppehållsväder under lång tid kontrolleras markbränslets fuktkvot av den relativa luftfuktigheten, förklarar Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Likaså har vinden enormt stor effekt på spridningshastigheten. Vid en vindhastighet på 7 m/s sprider sig elden i vindens riktning dubbelt så snabbt som vid 3,5 m/s. 

– Snabb brandspridning ger hög intensitet och långa flammor. Till slut kan flammorna vandra upp i trädkronorna och man får en kronbrand eller toppeld, med en vägg av flammor från markytan till långt ovan trädtopparna.

Foto: P. van der Meulen

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen