SMHI snövarnar i tre landskap – går ut med avrådan

2023 10 09

SMHI har gått ut med en gul varning för snöfall.

Varningen gäller från tisdag till onsdag.

Ett snöfallsområde beräknas röra sig västerifrån mot Sverige under tisdagskvällen.  

– Från tisdag kväll väntas snöfall som framför allt under onsdagen kan bli ymnigt och bland annat medföra trafikproblem, framhåller SMHI på sin hemsida.

Tre landskap

Tre landskap löper störst risk att drabbas av snöfallet:

- Norrbotten

- Västerbotten

- Lappland

I Norr- och Västerbotten kan det falla uppemot 30 centimeter snö fram till onsdag eftermiddag.

Det kommer även att blåsa ordentligt.

SMHI framhåller att ”tidvis friska vindbyar” i kombination med snöfallet kan ställa till det för boende i Norr- och Västerbotten.

Flera risker 

Invånare i landskapen kommer påverkas på följande vis, enligt väderinstitutet:

- Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök.

- Begränsad framkomlighet på vägar som till exempel inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor.

- Risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

- Områden med luftburna elledningar kan påverkas och vid en temperatur nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Här väntas kraftigt snöfall

Ytterligare ett landskap beräknas påverkas av snöfallet.

Från tisdag kväll till onsdag förmiddag väntas hårda vindbyar i kombination med snöfall i delar av norra Lappland.

SMHI har utfärdat en gul varning för för vind i kombination med snöfall i de norra delarna av Lapplandsfjället.

Framför allt riskerar den östra sidan av fjällkedjan att drabbas. 

Går ut med avrådan

Väderinstitutet går nu ut med en uppmaning till personer som planerar att besöka fjället under tisdagen eller onsdagen.

– Ovana besökare avråds från att ge sig ut på fjället. Det kan vara svårt att orientera sig på grund av nedsatt sikt, framhåller SMHI.

Vidare varnar väderinstitutet för att det kan bli svårt att resa och förankra tält på fjället under de nästkommande dagarna.

– Det finns risk för förfrysning, skriver SMHI.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen