SMHI medger – kan ha gett fel information till svenska folket

2024 01 05

När kökaoset i Skåne uppstod på onsdagen rådde orange varning i det drabbade området.

Det är den näst högsta varningsnivån som SMHI använder och expertmyndigheten varnade uttryckligen för allvarliga följder i trafiken.

Men varningen kan ha varit otillräcklig.

Istället borde eventuellt röd varning, den högsta nivån, ha utfärdats.

Det framhåller nu SMHI i efterhand.

– Det kan mycket väl ha varit så att det kanske skulle ha varit en röd varning, utifrån konsekvenserna, säger en av institutets meteorologer Charlotta Eriksson till P4 Malmöhus.

Måste utvärdera

Om SMHI verkligen gick ut med en för svag varning går dock inte att svara på just nu.

Det måste en intern undersökning visa.

– Vi kan inte säga det än, utan vi gör en utvärdering och det gör vi av alla våra varningar, säger Charlotta Eriksson.

För att en röd varning skulle ha utfärdats krävs dock att trafikproblem riskerar att drabba ett större område, en faktor som kan ha spelat roll.

Avgörande information

På sin hemsida konstaterar SMHI att varningsinformationen är avgörande för att kunna vidta rätt åtgärder vid besvärligt väder.

Varningsnivån berättar hur allvarliga konsekvenser som väntas, framhåller väderinstitutet.

Mellan onsdagen och torsdagen beräknas omkring 1 000 bilar ha fastnat i bilkön på E22 och många av dem satt fast i sina bilar i närmare ett dygn innan de kom loss.

Kräver möte med Trafikverket

Efter snökaoset på den skånska europavägen har reaktionerna varit kraftfulla, både från allmänhet och politiker.

Thomas Morell (SD), vice ordförande i trafikutskottet, kräver att riksdagen kallar till sig Trafikverket för att myndigheten ska kunna svara på varför det blev så illa som det blev.

– Jag ska fråga dem “hur i Jösse namn kan det här inträffa”? säger han till Ekot.

Inte över

På fredagsmorgonen är problemen på E22:an fortfarande inte över, även om alla bilister som vill har evakuerats.

Vägen håller fortsatt stängt och prognosen om en öppning klockan 04.00 idag har skjutits fram till klockan 13.

Arbetet pågår på plats, men skadorna på mitträcket var större än vad vi hade befarat och ett nytt betongfundament kommer behöva grävas ner, säger Trafikverkets presskommunikatör Angelika Knutsson till Aftonbladet.

Foto: G. Shalan

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen