SMHI meddelar – “Risk för snöfall”

2024 05 04

På onsdag nästa vecka kan snö falla i Sverige.

Värmen har anlänt och vårkänslorna känns starka för många.

Svenskarna har lagt vintern bakom sig och ser fram emot varma vårdagar och soligt väder.

Nästa vecka finns det dock risk för snöfall på onsdagen.

Det meddelar SMHI.

Lägre temperaturer

I början av nästa vecka drar kyligare väder in och skurar väntas på håll.

– På söndag börjar svalare luft att ta sig in och det blir lägre dagstemperatur i hela landet. Molnen dominerar och i Götaland och Svealand skurar här och var som kan ha inslag av åska, förklarar SMHI.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland.

“Risk för snöfall”

På onsdag kan det dessutom falla snö.

– Risk för snöfall på onsdag.

– Under tisdagen blir det mest uppehållsväder, men på onsdag väntas ett nederbördsområde röra sig åt nordost över främst Svealand och Norrland och delvis kan nederbörden falla som snö.

Soligt under lördagen

Imorgon ser det ut att bli soligt i stora delar av landet men skurar kan komma på håll.

– I morgon blir det soligt i större delen av landet, men i Götaland moln i varierande omfattning och lokala regn- eller åskskurar kan bildas.

Ungefär 20 grader

På lördagen väntas ungefär 20 grader i landet.

– Från Götaland upp till sydöstra Norrland omkring 20 grader, men i samband med skurar lägre temperatur. I övriga Norrland 10-15 grader, lite lägre i norra Lappland, framhåller SMHI.

Myndigheten har även utfärdat varningar för höga flöden i flera områden.

Det är med anledning av snösmältning som ökade vattenmängder väntas i delar av Norrland och norra Svealand.

– Snösmältning leder till höga flöden i diken, bäckar och mindre åar. Flödena väntas successivt nå större åar. I framförallt Östersunds, Bergs, Bräcke och Ljusdals kommun kan flödena från och med fredag lokalt nå orange varningsnivå.

Foto: D. Mccoig

Text: Redaktionen

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert,

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen