SMHI meddelar – “Risk för snöfall”

2024 05 04

På onsdag nästa vecka kan snö falla i Sverige.

Värmen har anlänt och vårkänslorna känns starka för många.

Svenskarna har lagt vintern bakom sig och ser fram emot varma vårdagar och soligt väder.

Nästa vecka finns det dock risk för snöfall på onsdagen.

Det meddelar SMHI.

Lägre temperaturer

I början av nästa vecka drar kyligare väder in och skurar väntas på håll.

– På söndag börjar svalare luft att ta sig in och det blir lägre dagstemperatur i hela landet. Molnen dominerar och i Götaland och Svealand skurar här och var som kan ha inslag av åska, förklarar SMHI.

– På måndag får Götaland tidvis regn eller skurar, lokalt med åska. I övriga landet molnigt. Temperaturen sjunker lite ytterligare, på dagen från omkring 10 grader i söder ned till omkring 5 grader i Norrland.

“Risk för snöfall”

På onsdag kan det dessutom falla snö.

– Risk för snöfall på onsdag.

– Under tisdagen blir det mest uppehållsväder, men på onsdag väntas ett nederbördsområde röra sig åt nordost över främst Svealand och Norrland och delvis kan nederbörden falla som snö.

Soligt under lördagen

Imorgon ser det ut att bli soligt i stora delar av landet men skurar kan komma på håll.

– I morgon blir det soligt i större delen av landet, men i Götaland moln i varierande omfattning och lokala regn- eller åskskurar kan bildas.

Ungefär 20 grader

På lördagen väntas ungefär 20 grader i landet.

– Från Götaland upp till sydöstra Norrland omkring 20 grader, men i samband med skurar lägre temperatur. I övriga Norrland 10-15 grader, lite lägre i norra Lappland, framhåller SMHI.

Myndigheten har även utfärdat varningar för höga flöden i flera områden.

Det är med anledning av snösmältning som ökade vattenmängder väntas i delar av Norrland och norra Svealand.

– Snösmältning leder till höga flöden i diken, bäckar och mindre åar. Flödena väntas successivt nå större åar. I framförallt Östersunds, Bergs, Bräcke och Ljusdals kommun kan flödena från och med fredag lokalt nå orange varningsnivå.

Foto: D. Mccoig

Text: Redaktionen

Otäckt larm från Norge – allt fler söker läkarhjälp

2025 06 14

Allt fler i Norge söker läkarhjälp av en och samma orsak.

I Norge har det skett en oväntad ökning av ett allvarligt hälsoproblem de senaste åren.

Det handlar om minnesproblem.

Allt fler norrmän söker hjälp för att de har problem med minnet, och ökningen bland barn i åldrarna 5-14 år är extra anmärkningsvärd.

”Har aldrig sett en så stark ökning tidigare”

Antalet läkarbesök på grund av minnesstörningar har ökat kraftigt i Norge, även bland barn mellan 5 och 14 år, rapporterar NRK.

Vad ökningen beror på är oklart. Forskare och experter säger att de är väldigt bekymrade över utvecklingen.

– Jag har aldrig sett en så stark ökning av dessa siffror förut, säger forskaren Aubrey White, som är statistiker vid Folkehelseinstitutet i Norge, till kanalen.

2019 skedde 41 722 läkarbesök i Norge på grund av minnesproblem. 2024 hade siffran stigit till 98 910 besök, vilket alltså är mer än en fördubbling.

Ökningen gäller även bland barn och unga, vilket ses som extra oroväckande.

Misstänker skärmar

Även Marte Roa Syvertsen, som är läkare på neurologiska avdelningen samt forskningschef på Drammens sjukhus, tycker att statistiken är oroväckande.

Hon menar att utvecklingen kan ha med skärmtid att göra.

– Enligt min mening går det inte att komma ifrån att vi har infört en livsstil och något i våra liv, som inte fanns där tidigare, och som stjäl enormt mycket tid. Jag tänker på skärmtid och sociala medier, säger hon till kanalen.

Flera teorier

En annan teori, som Aubrey White tar upp, är att ökningen av minnesproblem har med coronapandemin att göra.

– Tre till sex månader efter Covid-vågor ser vi en ökning av läkarbesök för minnesstörningar. Detta ger anledning till oro för att sena effekter av Covid-19 spelar en betydande roll, säger White till kanalen.

Det går dock heller inte att utesluta att det finns andra förklaringar.

Folkehelseinstitutet utesluter till exempel inte att en ökad användning av diagnoskoder och fler allmänläkare bidrar till ökningen.

Det är alltså svårt att veta hur förändringen i statistiken ska tolkas. Folkehelseinstitutet menar att man bör vara försiktig när man gör tolkningar. Samtidigt efterlyser de mer forskning för att öka kunskapen om vad som kan orsaka minnesproblem.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

JUST NU: Björn Söder (SD) kräver stor nedläggning

2025 06 14

Björn Söder (SD) kräver att en stor statlig myndighet läggs ned.

Ett storbråk har uppstått kring hanteringen av Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica.

Nu riktar Björn Söder (SD) hård kritik mot den statliga myndigheten Sida – och kräver att den läggs ned.

”Aktivistiska tjänstemän”

Hepatica är SD:s biståndsstiftelse. Riksdagspartierna har partianknutna organisationer som genom ett särskilt program får pengar av Sida för projekt i andra länder.

Hepatica har dock länge nekats pengar av Sida för att krav inte anses ha uppfyllts. Detta har emellertid ändrats efter att Björn Söder klagat hos biståndsminister Benjamin Dousas (M) statssekreterare Diana Janse, uppger DN.

Bråket kring Hepatica får nu Björn Söder att gå till angrepp mot Sida.

Han kräver att myndigheten ska läggas ned. Det bör förvisso finnas en biståndsmyndighet, menar Söder.

– Men det vore bra om Sida lades ner, så man kan bygga upp en ny myndighet. Sida är full av aktivistiska tjänstemän och för stort också, säger Björn Söder till tidningen.

Kritik mot Sida och svenskt bistånd

Trots ändrade regler efter valet 2022 fick Hepatica inte fullt stöd från början. Detta fick Söder att prata med biståndsministern statssekreterare. Pressen från politiskt håll fick Sida att ändra sitt beslut, enligt tidningen.

– Har vi tjänstemän som struntar i det regeringen beslutat måste vi lyfta det, det är naturligt, säger Björn Söder.

Sverigedemokraterna har många gånger riktat hård kritik mot Sida.

SD har också varit kritiska till svensk biståndspolitik och krävt att mer pengar satsas på exempelvis svenskt försvar i stället för bistånd.

– Genom att omfördela biståndsmedel och prioritera svenska intressen vill vi finansiera förstärkningar av armén, marinen och flygvapnet samt återuppbygga civilförsvaret, skrev partiledaren Jimmie Åkesson tillsammans med två andra SD-företrädare i en debattartikel i Expressen i slutet av maj.

– Tillsammans med Tidöpartierna har vi redan gjort tiotals miljarder i besparingar på biståndet genom att frångå enprocentsmålet – miljarder som vi nu kan lägga på att rusta Sverige, tillade Åkesson i debattartikeln.

Foto: Landstingshuset, Wikimedia

Text: Redaktionen