SMHI ger besked – så blir vädret på julafton

2024 12 15

SMHI ger nu besked om hur vädret blir på julafton.

Vilket väder det blir julafton brukar vara en viktig fråga för många svenskar.

Nu har SMHI kommit med en tiodygnsprognos som även omfattar julafton.

Prognosen är osäker – men ger åtminstone en fingervisning om hur vädret ser ut att bli.

Blir kallt

Det glädjande beskedet för alla som hoppas på traditionellt vinterväder på julafton, är att det ser ut att bli relativt kallt.

I södra och delar av mellersta Sverige kan det bli någon enstaka plusgrad, och i norra Sverige temperaturer under nollan. Prognosen visar bland annat 4 plusgrader i Malmö, 3 grader i Göteborg och 1 plusgrad i Stockholm. I exempelvis Gävle visar prognosen –1 grad på julafton, och i Umeå –3 grader.

Det blir alltså ingen mild jul med många plusgrader, enligt SMHI:s första prognos.

Men hur blir det med snö och nederbörd?

Snö kan inte uteslutas

Under nästa vecka kan det bli mildare väder, vilket gör att eventuell snö kan hinna smälta undan före jul.

– Ett nytt omfattande nederbördsområde med mildare luft väntas in på onsdag, uppger SMHI:s meteorolog S. Söderberg i en kommentar.

Därför finns det en risk att bara delar av norra Sverige får en vit jul, enligt SMHI.

– Det ser ut att bli en vit jul från Jämtland och Norrland och uppåt, med undantag för Gävleborgs län, som berörs av regnområdet, säger Linus Karlsson, meteorolog på SMHI, till DN.

Det finns dock en chans att det hinner falla ny snö före julafton, eftersom det blir kallare igen under helgen. Det är dock osäkert.

– Det kan inte uteslutas att det blir snö i Svealand, förutsättningarna skulle kunna dyka upp eftersom vi inte har det alltför milt. Men det kommer att bli helt avgörande var nederbördsområdena passerar, säger meteorologen till tidningen.

Krävs tur

Men en viss kyla ser alltså ut att hinna komma tillbaka lagom till jul, efter några milda dagar som väntas den kommande veckan.

Trots det så är chansen till en vit jul ganska liten i södra och mellersta Sverige.

– Det skulle vara väldigt mycket tur om ni får en vit jul, säger meterologen Mattias Lind till GP.

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen