SMHI ger besked – då kommer sommarvärmen

2024 07 08

Alla som väntar på att sommarvärmen ska komma tillbaka får vänta några dagar till.

Veckan inleds nämligen med ostadigt väder där skurar blandat med åska rör sig in västerifrån över Götaland.

– Under dagen sprider sig skurarna både österut och norrut över Götaland och Svealand, förklarar SMHI:s meteorolog Lisa Frost i en dagsfärsk prognos.

Lokalt kan åskskurarna bli kraftiga och även ge upphov till hårda vindbyar, som dock passerar relativt fort.

Värmen tillbaka på onsdag

På tisdagen tycks sedan vändningen inledas.

I Götaland inleds dagen med sol, men under dagen ökar molnigheten söderifrån. I Götaland och Svealand blir det också lite varmare, framhåller Lisa Frost.

Det är dock först på onsdagen och torsdagen som det väntas bli riktigt höga temperaturer igen.

Enligt SMHI kan flera delar av landet se fram emot 25 grader – även om det inte går att utesluta regn som rör sig in från sydväst över Götaland och Svealand.

– Samtidigt förs också ännu varmare luft in och i östra Götaland kan temperaturen nå omkring 25 grader innan regnet. Senare under onsdagen och på torsdagen fortsätter regnet åt nordost över landet.

Kan bli 28 grader

SMHI:s prognos får stöd även av väderinstitutet Storm som flaggar för ännu högre temperaturer – uppemot 28 grader.

– Det är midsommarvärme som kommer tillbaka, säger Per Holmberg, meteorolog på Storm, till Expressen.

– Varmast kommer det nog bli i Kronoberg Jönköping och Västra Götalands län, alltså inre Götaland.

Varmt i helgen men blött

Värmen håller i sig framåt helgen som likt onsdagen kommer att bjuda på varmare temperaturer än det har varit de senaste dagarna.

Men likväl kommer regnet att göra sig påmint.

– Under veckoslutet ser det ostadiga vädret ut att fortsätta med regnområden söderifrån, men lite varmare luft täcker landet, informerar Lisa Frost och tillägger.

– Under helgen väntas ett högtryck stabilisera vädret i norra Sverige.

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen