SMHI går ut med varning

2023 06 13

Sommaren har inlett starkt med höga temperaturer på flera håll i landet.

Många har längtat efter värmen och tillbringar så mycket tid det bara går utomhus.

Nu väntas dock väldigt varma dagar framöver, och SMHI varnar för värmebölja som gäller från och med tisdagen.

– Dagstemperaturer över 26 grader väntas från och med tisdag och flera dagar framöver, framhåller myndigheten.

Flera regioner

Varningen berör flera olika regioner i landet.

Det handlar om de inre delarna av östra Svealand, södra Dalarna och södra Gästrikland. 

Värmen kommer att kännas i bland annat Stockholm som Örebro, och SMHI informerar om hur det kan påverka människor.

– Ökad påfrestning på kroppen vilket kan ge problem för framförallt riskgrupper.

Kan bli 30 grader

På onsdagen ser det ut att bli ännu varmare, och temperaturerna kan nå så högt som 30 grader.

Informationen angående onsdagen berör inre och norra Götaland, större delen av Svealand, östra Härjedalen, delar av Gävleborgs län och Västernorrlands län.

Värmen kan komma att hålla i sig hela veckan.

Extremt läge

Det är mycket torrt i flera delar av landet och såväl eldningsförbud som bevattningsförbud råder i ett antal kommuner.

SMHI har även utfärdat en varning angående extrem brandrisk i Götaland, Svealand och Gävleborgs län.

Det finns chans för regn nästa vecka, men meteorologen Sofia Söderberg menar att prognosen är osäker.

– Det är ju så pass långt fram i tiden och det kommer också in från sydost, vilket gör det särskilt svårt att förutsäga. 

– Så det är alldeles för tidigt att säga om det ens kommer in något regn och om det i sådana fall kan ha någon påverkan på brandrisken, säger hon till DN.

Pausat verksamheten

På grund av den stora brandrisken har skogsbolaget Stora Enso pausat sin verksamhet i flera områden.

Det för att minska risken för skogsbränder som kan starta på grund av gnistor från maskinerna.

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen