SMHI går ut med gul varning i 7 län – kraftigt oväder på gång

2024 07 17

SMHI har gått ut med gul varning för skyfallsliknande regn under onsdagen.

Det är den första av tre varningsnivåer och innebär att vädret kan utgöra fara för allmänheten.

– Var extra uppmärksam på hur vädret utvecklar sig där du är. Tänk på vad du kan göra för att minska risken för skador på dig själv, din omgivning och din egendom, framhåller SMHI.

Det handlar om ett intensivt regnväder som drar in över främst inre Svealand och nordligaste Östergötland.

Uppemot 50 millimeter

Sedan måndag finns det redan en gul varning för höga flöden i Östergötland och kring norra Vättern. Flödena på den här nivån uppstår i genomsnitt vart femte till 25:e år.

Och regnet som nu drar in gör inte situationen lättare.

– Stråk med intensivt regn som kan ge översvämningsproblem, informerar SMHI.

– Onsdag morgon och förmiddag rör sig regn in söderifrån. Kraftigare stråk kan förekomma som kan ge 30 till 50 millimeter regn på kort tid. I norra delarna av varningsområdet kan regn och skurar fortsätta under eftermiddagen men då mindre mängder.

Sju län berörs

SMHI gick ut med varning sent på tisdagskvällen. Den gäller från och med klockan 05 på onsdag morgon fram till och med klockan 14.

Delar av följande sju län berörs av varningen, men det lär förekomma lokala variationer och det är enligt SMHI osäkert var de största mängderna kommer att hamna.

- Dalarnas län

- Gävleborgs län

- Örebro län

- Östergötlands län

- Södermanlands län

- Uppsala län

- Värmland

25 grader till helgen

På torsdag ligger regnet och skurarna kvar över Norrland, medan det börjar spricka upp och stabiliseras i södra halvan av landet.

Ännu soligare blir det framåt helgen.

– Det verkar bli plats för en del sol och på lördag-söndag hamnar temperaturerna nära 25 grader i stora delar av landet, lokalt ännu högre, förklarar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.

Foto: A. Bingol

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen