BEKRÄFTAT: SMHI går ut med gul varning i två landskap

2023 10 27

Gul varning för riktigt busväder utfärdas nu i två svenska landskap.

Redan i onsdags flaggade SMHI för att ett intensivt snöfall är på väg att dra in mot norra Götaland och södra Svealand.

Där och då hade expertmyndigheten ännu inte bestämt sig för om formella varningar skulle utfärdas och vilken nivå de i så fall skulle ligga på.

– Det tittar vi på såklart, när vi närmar oss, sade SMHI-meteorologen Therese Fougman till NT vid tillfället.

Två landskap

Nu har SMHI fattat beslut.

Gul varning utfärdas i två landskap i västra Sverige.

Varningen omfattar Dalsland och mellersta Bohuslän och gäller från och med klockan 21 ikväll, fredag.

– Vädret kan bli en fara för allmänheten och orsaka vissa skador på egendom och miljö, framhåller SMHI på sin hemsida.

Stor påverkan på trafiken

Allra värst väntas vädret påverka trafiken.

Halt väglag och trafikstörningar är att vänta – i synnerhet eftersom många ännu inte fått på sina vinterdäck.

– Begränsad framkomlighet på vägar som till exempel inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor, understryker SMHI.

Uppemot tio centimeter snö kan falla på kort tid.

– Snöbyarna kan lokalt vara något kraftiga.

Iaktta försiktighet

Flera meteorologer från andra väderinstitut delar SMHI:s prognos.

Och det kan inte nog betonas hur viktigt det är att iaktta försiktighet om man sätter sig bakom ratten.

– Troligtvis är snön väldigt blöt och det kan bli moddigt ute på vägarna, säger SVT:s meteorolog Marcus Sjöstedt till den egna tv-kanalen.

Den som använder sig av så kallade åretruntdäck bör noga överväga att istället byta till vinterdäck, framhöll Statens väg- och transportinstitut så sent som för några dagar sedan.

– Framför allt på is på är väggreppet så dåligt att däcken inte kan anses trafiksäkra på svenska vintervägar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Polisen: "Medveten risk"

Det är lag på att ha vinterdäck på bilen från och med 1 december vid vinterväglag.

Men redan nu är det tillåtet att byta säsongsdäck.

– Kommer vi fram till en olycka där någon med sommardäck sladdat in i andra fordon och orsakat skador, så räknas det som att man tagit en medveten risk och det räknas som vårdslöshet i trafik. Är det personskador eller dödsfall kan det handla om vållande, har Mats Öhman från polisen i region Bergslagen tidigare berättat för SVT.

Arkivfoto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen