SMHI förbluffade – vädret överraskar

2023 12 06

I södra Sverige har snön vräkt ned under hela dagen.

Det hade SMHI inte alls förväntat sig.

Vädret slog till med överraskning och förvånade till och med expertmyndighetens egna meteorologer.

– Stråken som dragit in i ostvinden har varit lite kraftigare och då har det också övergått mer i snö än vad jag tänkte mig. Jag trodde det skulle vara lite mer i form av regn, säger Joel Lundqvist, meteorolog på SMHI, till P4 Malmöhus.

"Dåliga nyheter"

Istället för det förväntade regnet har alltså det snötäcke som lade sig över Skåne förra veckan byggts på under onsdagen.

Men nu är, för säsongen onormalt kalla vädret på väg att vända.

Och det innebär “dåliga nyheter” för den som vill ha snö i väntan på julafton, enligt Joel Lundqvist.

– Jag ser ingen mätning som ens visar nollgradigt så allmänt på plus. Trenden fortsätter men slår igenom tydligare först till helgen och tydligare nästa vecka när vi kommer att ha flera plusgrader och dessutom regn.

Onormalt för årstiden

I dagarna konstaterade SMHI att novembervädret i stort blev en kraftig överraskning.

Det har inte varit så kallt under höstmånaden i stora delar av Norrland, Svealand och delar av Götaland sedan 2010.

Noterbart i det avvikande väderbeteendet var också mängden nederbörd.

Främst var det södra Norrland som utmärkte sig med uppåt tre gånger mer nederbörd än normalt, framhåller SMHI i ett pressmeddelande.

"Största som uppmätts"

Men även Skåne utmärkte sig som extra nederbördsrikt under november.

Här noterades också den största dygnsnederbörden – 69,6 millimeter i Knopparp i mellersta Skåne den 16 november.

– Detta är den största dygnsnederbörd i november som har uppmätts i Skåne, och även här föll den som regn.

Blötsnö och regn

Men nu är alltså kylan på väg att vända. Visserligen kommer Sveriges nordligaste delar, framför allt Norrlands kust, att fortsätta få snö.

Däremot blir det andra konsekvenser av nederbörden längre söderut.

Under lördagsdygnet passerar ett snöfallsområde österut över i stort sett hela landet.

– Längs Götalandskuster, samt på Öland och Gotland håller sig temperaturen omkring 0 grader vilket gör att snöfallet får inslag av blötsnö eller regn.

Foto: E. Mozhvilo

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen