SMHI flaggar för rekordväder – inte hänt på 200 år

2024 09 03

Nu drar en “försenad” värmebölja in över stora delar av Sverige.

Det står september i almanackan, men sommaren är verkligen inte över för det.

– Ny högsommarvärme med 25-30 grader i Götaland och östra Svealand, framhåller SMHI:s meteorolog Erik Höjgård-Olsen om onsdagen i en färsk prognos.

200 år gammalt rekord

Under dagen kan temperaturen till och med klättra över 30 grader i södra Sverige.

Det vore i så fall en milstolpe av sällan skådat slag.

Faktum är att Skåne skulle kunna slå sin rekordnotering för september månad som dateras ända bak till 1826 när 31 grader uppmättes den 3 september i Lund, rapporterar Sydsvenskan.

Det 200 år gamla rekordet är emellertid svårbedömt eftersom mätningarna inte var liga noggranna då.

– Tyvärr saknade dock flertalet stationer vid den här tiden tillräckligt bra skydd mot reflekterad solstrålning, varför det inte går att sätta upp någon uttömmande statistik över den här situationen, framhåller SMHI.

Formella rekordet: 50 år gammalt

Rekordet från 1826 är därmed ett inofficellt sådant.

Formellt nåddes Sveriges toppnotering för september hittills istället 1 september 1975 när 29,1 grader uppmättes i Stehag utanför skånska Eslöv.

Men den 50 år gamla rekordet kan alltså skjutas ned till en andraplats idag.

– Når vi bara över 29,1 då är det septemberrekord för Sverige, säger SMHI-meteorologen Klara Logren till P4 Malmöhus.

– Det är väldigt spännande att se om vi kan slå det rekordet

Fortsätter hela veckan

Högtrycket fortsätter att dröja sig kvar över landet ända in över veckoslutet.

– De sista resterna av frontzonen trängs undan norrut under torsdagsdygnet och följs sedan av stabilt och soligt väder i hela landet fram till och med söndag, även om dis eller dimma kommer bildas på många håll under morgontimmarna, förklarar Erik Höjgård-Olsen.

Inledningen på nästa vecka är i nuläget mer osäker.

– I nuläget väntas ett omslag till mer ostadigt väder med nya fronter som drar in västerifrån och tränger undan högtrycket österut, men när det sker är i dagsläget osäkert.

Foto: T. Sergej

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

En manet, som egentligen hör hemma i Stilla havet, har upptäckts nära Sverige.

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen

Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen