SMHI bekräftar stor förändring – ”har varit extremt”

2024 02 05

Myndigheten utfärdade mängder av olika vädervarningar under 2023.

Totalt utfärdades 659 vädervarningar.

En kraftig ökning jämfört med 2022. Då utfärdade SMHI 322 varningar.

Det innebär att myndigheten gick ut med dubbelt så många vädervarningar under 2023 jämfört med året innan.

”Har varit extremt”

Lisa Lind är enhetschef på SMHI.

Hon blickar tillbaka på ett unikt år.

– Det senaste året har varit extremt väderhändelserikt och varningarna i dag får mycket större uppmärksamhet i media än tidigare. Det pratas vädervarningar på ett helt annat sätt än för några år sedan, säger hon till DN.

Ett händelserikt väderår är en förklaring till att varningarna har ökat. En annan är att SMHI ändrade riktlinjerna för varningssystemet 2023.

– Vi började utfärda de första varningarna för översvämningar. Det blir väldigt många sådana varningar, eftersom de är väldigt lokala, säger Lisa Lind till DN.

Hon tillägger snabbt att alla varningar ska tas på största allvar, oavsett om det handlar om översvämningar eller snöoväder. 

– Vi varnar inte för sakens skull. Sedan kan vi behöva se över gränsvärden för att kunna ge bättre varningar, det jobbar vi med hela tiden.

Vädjar till allmänheten

Lisa Lind har tidigare utryckt en viss irritation över att många inte tar SMHI:s varningar på allvar.

–  Ibland kan man känna att allmänheten borde tänka ett varv till. Speciellt vid gula och orangea varningar som kan leda till omfattande konsekvenser i samhället, sa hon  till P4 Stockholm i slutet av januari.

Lisa Lind förklarade att alla vädervarningar utfärdas eftersom det finns en risk för störningar i samhället – oavsett om det rör sig om en gul, orange eller röd varning.

– När vi går ut med en varning så vill vi att man tar det i beaktande när man gör sin planering.

– Även vid en gul varning behöver man tänka till och fundera på om man verkligen behöver ge sig ut i trafiken.

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen