SMHI ändrar sig

2023 08 06

SMHI gör nu en ändring i prognosen för början av nästa vecka.

Tidigare hade myndigheten gått ut med en röd varning för höga flöden redan på måndag, men under söndagen sänks varningen.

Nu har man gjort en ändring, och skjuter därmed på den röda varningen fram tills på tisdagen.

Nu gäller gula varningar för regn och skyfallsliknande regn i flera delar av landet på söndagen och måndagen.

Den röda varningen för höga flöden gäller istället numer på tisdagen och onsdagen i Västra Götalands, Värmlands, Jönköpings och Örebro län.

Kraftigt regn

Trots senareläggandet av den röda varningen kommer det bli stora regnmängder även under söndagen och måndagen.

Detta då ett omfattande lågtryck rör sig in över Sverige från sydost.

– Tillhörande regn och skurar, lokalt kraftiga med åska, berör ikväll främst södra halvan av landet. Natt mot måndag väntas det även in över mellersta Norrland, framhåller SMHI.

Kan ställa till det

Den röda varningen för höga flöden, som numera gäller på tisdag och onsdag, kan ställa till det på håll.

– Mycket stora regnmängder som orsakar extremt höga flöden i bäckar och diken på flera håll, understryker SMHI.

Det rör sig om extremt höga strömhastigheter i vattendragen, och flöden som i snitt uppstår var 50e år.

Även i Norge

I Norge spås ovädret bli det värsta på 25 år.

Där har röda varningar utfärdats för skyfall, översvämningar och jordskred på flera håll i landet.

– Kan bli det värsta ovädret i mannaminne, säger meteorolog Isak Slettebø till norska VG.

Krisstab har tillsatts

Varningen förtydligar även att det finns risk för dödsfall och allvarliga skador på infrastruktur och bebyggelse.

En krisstab har tillsatts för att arbeta med situationen och kommuner och räddningstjänst kommer ha stöd under dygnets 24 timmar.

191 000 hus och byggnader ska ligga i riskzonen för skador.

– Bara i väldigt sällsynta fall kan extremväder bli så farliga att det finns fara för liv. Framförallt i fall samhällen inte förbereder sig, säger statsmeteorolog Pernille Borander till VG.

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen