SMHI ändrar sig

2023 08 06

SMHI gör nu en ändring i prognosen för början av nästa vecka.

Tidigare hade myndigheten gått ut med en röd varning för höga flöden redan på måndag, men under söndagen sänks varningen.

Nu har man gjort en ändring, och skjuter därmed på den röda varningen fram tills på tisdagen.

Nu gäller gula varningar för regn och skyfallsliknande regn i flera delar av landet på söndagen och måndagen.

Den röda varningen för höga flöden gäller istället numer på tisdagen och onsdagen i Västra Götalands, Värmlands, Jönköpings och Örebro län.

Kraftigt regn

Trots senareläggandet av den röda varningen kommer det bli stora regnmängder även under söndagen och måndagen.

Detta då ett omfattande lågtryck rör sig in över Sverige från sydost.

– Tillhörande regn och skurar, lokalt kraftiga med åska, berör ikväll främst södra halvan av landet. Natt mot måndag väntas det även in över mellersta Norrland, framhåller SMHI.

Kan ställa till det

Den röda varningen för höga flöden, som numera gäller på tisdag och onsdag, kan ställa till det på håll.

– Mycket stora regnmängder som orsakar extremt höga flöden i bäckar och diken på flera håll, understryker SMHI.

Det rör sig om extremt höga strömhastigheter i vattendragen, och flöden som i snitt uppstår var 50e år.

Även i Norge

I Norge spås ovädret bli det värsta på 25 år.

Där har röda varningar utfärdats för skyfall, översvämningar och jordskred på flera håll i landet.

– Kan bli det värsta ovädret i mannaminne, säger meteorolog Isak Slettebø till norska VG.

Krisstab har tillsatts

Varningen förtydligar även att det finns risk för dödsfall och allvarliga skador på infrastruktur och bebyggelse.

En krisstab har tillsatts för att arbeta med situationen och kommuner och räddningstjänst kommer ha stöd under dygnets 24 timmar.

191 000 hus och byggnader ska ligga i riskzonen för skador.

– Bara i väldigt sällsynta fall kan extremväder bli så farliga att det finns fara för liv. Framförallt i fall samhällen inte förbereder sig, säger statsmeteorolog Pernille Borander till VG.

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen