”Slutet för Nato” – skarpt larm om USA

2025 12 22

USA:s särskilda sändebud för Grönland, Jeff Landry, har återupprepat president Trumps önskan om att göra ön till en del av USA.

– Det är en ära att få tjäna i denna frivilliga roll för att göra Grönland till en del av USA, skriver det nyutnämnda sändebudet i ett inlägg på X.

Landry får snabbt stöd av president Trump.

– Jeff förstår hur avgörande Grönland är för vår nationella säkerhet, skriver presidenten på sin sociala medieplattform Truth Social.

Varningen: ”Slutet för Nato”

Nu varnar Eirik Løkke, USA-expert och rådgivare på tankesmedjan Civita, för en amerikansk invasion av Grönland.

– Det här visar att Trump menar allvar med att ta Grönland från Danmark. Det är djupt oroande – för Danmark och hela Europa, säger han till Dagbladet.

En amerikansk attack skulle innebära slutet för Nato, varnar Løkke.

– Det kommer förmodligen att utlösa en stark reaktion från Danmark, vilket är förståeligt. Om USA invaderar Grönland militärt är det slutet för Nato, säger han till tidningen.

”Inte bara ord”

Hilmar Mjelde, USA-expert och professor i statsvetenskap vid Høgskulen på Vestlandet, gör samma bedömning.

– Danmark satte med rätta USA på listan över hot mot den nationella säkerheten. Utnämningen (av Jeff Larry, reds.anm.) är en eskalering av situationen. Det bevisar att prat om att ta över Grönland inte bara är ord från Trump, utan något som USA tar konkreta steg mot, säger han till Dagbladet.

LÄS MER: Rysk general dödad i Moskva |

Kan starta ”inbördeskrig”

Att ta över Grönland skulle vara relativt enkelt för USA. Stormakten har flera militärbaser på ön.

Det finns dock en enorm risk med en amerikansk militär insats på Grönland.

Grönland är fortfarande danskt territorium, och den danska regeringen utövar kontroll över öns utrikes- och försvarspolitik.

Att använda militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland skulle därför ses som en attack mot Danmark, framhåller Washington Posts politiska reporter Aaron Blake i en analys.

Och eftersom Danmark är medlem i Nato skulle ett sådant angrepp omfattas av försvarsalliansens artikel 5 – som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats, vilket i det här fallet skulle vara Danmark.

– I förlängningen hotar Trump att starta ett inbördeskrig inom Nato, skriver Aaron Blake i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Räntehöjningar på bred front – banken drämmer till

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen