JUST NU: Slår tillbaka mot SD och forskare

2022 12 06

Miljöpartiets språkrör Per Bolund riktar skarp kritik mot Sverigedemokraternas klimatpolitik och forskare som dömer ut reduktionsplikten.

I en intervju i SvD svarar Bolund på SD-ledamotens Martin Kinnunens utspel i samma tidning.

Kinnunen kallade klimatmålen för ”bara text på papper”, öppnade för att Sverige ska slopa de nationella klimatmålen och betala för att kunna överge EU:s klimatmål.

– Min poäng är att målen inte har efterföljts av den politik som krävs för att nå dem. Oavsett regering. Målen har blivit en pappersprodukt. Det är bättre att ta fram mål och politik samtidigt och göra nåt på riktigt istället för att posera, skrev SD-toppen på Twitter kort efter intervjun.

”Enormt provocerande”

Per Bolund riktar skarp kritik mot SD-ledamotens uttalanden.

– Det är enormt provocerande att Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna kallar klimatmålen för ”bara text på ett papper”. Det är lagstiftning från Sveriges riksdag som vi pratar om, säger Per Bolund till SvD.

Tillsammans med regeringen har SD beslutat att reduktionsplikten ska reduceras till EU:s miniminivå från och med 2024. Syftet är att pressa ner höga bränslepriser.

Att kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel minskar riskerar dock att slå hårt mot Sveriges ambition att nå klimatmålet 2030.

– Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning och bidrar till användningen av mer klimatsmarta biodrivmedel. Styrmedlet ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Miljöforskare delar inte bilden

Samtliga experter är dock inte överens om reduktionspliktens effekt.

Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg, vill gå ännu längre än regeringens och SD:s förslag. Han vill ta bort reduktionsplikten för personbilar helt och hållet.

Det skriver forskaren tillsammans med flera kollegor i en artikel som publicerats i tidskriften Nature.

Enligt forskarna leder ett ökat användande av biobränsle i Europa till att utsläppen av koldioxid drastiskt ökar utanför EU.

– Det kräver så oerhört mycket mark. Ju mer mark vi använder för bioenergi desto mindre plats blir det för biologisk mångfald och desto mindre kolinlagring blir det, säger Stefan Wirsenius till SR Ekot.

Om jordbruks- eller skogsmark används till energi i stället för koldioxidlagring minskar inte utsläppen överlag, enligt docenten.

– Sverige minskar utsläppen i transportsektorn genom att använda biodrivmedel. Men de utsläppen kommer att ske någon annanstans i världen i form av ökad avskogning.

Forskaren anser därför att regeringens och SD:s beslut är rätt – även om det görs av fel anledning.

– Det finns en absolut en roll för biodrivmedel i sektorer som är svåra att elektrifiera. Till exempel sjöfarten och flygsektorn. Men inte bland bilar. Personbilar kommer att bli eldrivna, säger Stefan Wirsenius till SR.

”Stämmer inte”

Per Bolund håller inte med om den kritik som Stefan Wirsenius för fram.

– Den stämmer inte. Det där är ju en forskare på Chalmers som nu har fört fram den kritiken och jag skulle säga att det finns väldigt många andra forskare som har en annan syn. Vi har ju också alla våra expertmyndighet som säger att det här är ett högst omistligt verktyg om vi ska klara av klimatkrisen, säger MP:s språkrör till SvD.

Han anser att kritiken i för stor utsträckning utgår från hur reduktionsplikten har fungerat hittills.

– Man förenklar en komplex verklighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


15 okt 26

PARTILEDARE: ”Sverige ska få en blå regering”

2026 10 15

Magdalena Andersson (S) föll som väntat i torsdagens statsministeromröstning.

Nu är det upp till talmannen Andreas Norlén att föreslå vem av partiledarna som ska få nästa sonderingsuppdrag.

En av kandidaterna är Ulf Kristersson (M).

M-ledaren har dock själv påpekat att han saknar förutsättningar för att bilda en ny regering.  

– Så länge det är 176 mandat som vill se en socialdemokratiskt ledd regering, då finns de inte, sade han till SvD på onsdagskvällen.

Hävdar: Finns en väg för en blå regering

Andra tongångar hörs dock från Ebba Busch (KD). Hon bedömer att det finns en väg framåt för en blå regering, rapporterar SVT.

– Jag kommer göra det jag kan nu för att få alla parter till bordet som behövs för att Sverige ska kunna få en blå regering, säger Busch till kanalen.

KD-ledaren har tidigare lanserat en mitten-högerregering som ett möjligt regeringsalternativ och berättat att hon för samtal om en sådan regering.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, sade Busch till Di i tisdags.

Kristersson dementerar

Ulf Kristersson förnekar att det pågår några förhandlingar om en mitten-högerregering.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger han till SvD.

Läs också: Färre är arbetslösa i Sverige

Mohamsson: Ge det till Magdalena Andersson

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson anser att Magdalena Andersson borde få tillbaka sonderingsuppdraget.

– Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister, skriver hon på X.

Mohamsson betonar att hennes statsministerkandidat är Ulf Kristersson.

– Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Andra läser: Rysk flygbas i lågor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen