JUST NU: Slår tillbaka mot SD och forskare

2022 12 06

Miljöpartiets språkrör Per Bolund riktar skarp kritik mot Sverigedemokraternas klimatpolitik och forskare som dömer ut reduktionsplikten.

I en intervju i SvD svarar Bolund på SD-ledamotens Martin Kinnunens utspel i samma tidning.

Kinnunen kallade klimatmålen för ”bara text på papper”, öppnade för att Sverige ska slopa de nationella klimatmålen och betala för att kunna överge EU:s klimatmål.

– Min poäng är att målen inte har efterföljts av den politik som krävs för att nå dem. Oavsett regering. Målen har blivit en pappersprodukt. Det är bättre att ta fram mål och politik samtidigt och göra nåt på riktigt istället för att posera, skrev SD-toppen på Twitter kort efter intervjun.

”Enormt provocerande”

Per Bolund riktar skarp kritik mot SD-ledamotens uttalanden.

– Det är enormt provocerande att Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna kallar klimatmålen för ”bara text på ett papper”. Det är lagstiftning från Sveriges riksdag som vi pratar om, säger Per Bolund till SvD.

Tillsammans med regeringen har SD beslutat att reduktionsplikten ska reduceras till EU:s miniminivå från och med 2024. Syftet är att pressa ner höga bränslepriser.

Att kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel minskar riskerar dock att slå hårt mot Sveriges ambition att nå klimatmålet 2030.

– Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning och bidrar till användningen av mer klimatsmarta biodrivmedel. Styrmedlet ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Miljöforskare delar inte bilden

Samtliga experter är dock inte överens om reduktionspliktens effekt.

Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg, vill gå ännu längre än regeringens och SD:s förslag. Han vill ta bort reduktionsplikten för personbilar helt och hållet.

Det skriver forskaren tillsammans med flera kollegor i en artikel som publicerats i tidskriften Nature.

Enligt forskarna leder ett ökat användande av biobränsle i Europa till att utsläppen av koldioxid drastiskt ökar utanför EU.

– Det kräver så oerhört mycket mark. Ju mer mark vi använder för bioenergi desto mindre plats blir det för biologisk mångfald och desto mindre kolinlagring blir det, säger Stefan Wirsenius till SR Ekot.

Om jordbruks- eller skogsmark används till energi i stället för koldioxidlagring minskar inte utsläppen överlag, enligt docenten.

– Sverige minskar utsläppen i transportsektorn genom att använda biodrivmedel. Men de utsläppen kommer att ske någon annanstans i världen i form av ökad avskogning.

Forskaren anser därför att regeringens och SD:s beslut är rätt – även om det görs av fel anledning.

– Det finns en absolut en roll för biodrivmedel i sektorer som är svåra att elektrifiera. Till exempel sjöfarten och flygsektorn. Men inte bland bilar. Personbilar kommer att bli eldrivna, säger Stefan Wirsenius till SR.

”Stämmer inte”

Per Bolund håller inte med om den kritik som Stefan Wirsenius för fram.

– Den stämmer inte. Det där är ju en forskare på Chalmers som nu har fört fram den kritiken och jag skulle säga att det finns väldigt många andra forskare som har en annan syn. Vi har ju också alla våra expertmyndighet som säger att det här är ett högst omistligt verktyg om vi ska klara av klimatkrisen, säger MP:s språkrör till SvD.

Han anser att kritiken i för stor utsträckning utgår från hur reduktionsplikten har fungerat hittills.

– Man förenklar en komplex verklighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen