JUST NU: Slår tillbaka mot SD och forskare

2022 12 06

Miljöpartiets språkrör Per Bolund riktar skarp kritik mot Sverigedemokraternas klimatpolitik och forskare som dömer ut reduktionsplikten.

I en intervju i SvD svarar Bolund på SD-ledamotens Martin Kinnunens utspel i samma tidning.

Kinnunen kallade klimatmålen för ”bara text på papper”, öppnade för att Sverige ska slopa de nationella klimatmålen och betala för att kunna överge EU:s klimatmål.

– Min poäng är att målen inte har efterföljts av den politik som krävs för att nå dem. Oavsett regering. Målen har blivit en pappersprodukt. Det är bättre att ta fram mål och politik samtidigt och göra nåt på riktigt istället för att posera, skrev SD-toppen på Twitter kort efter intervjun.

”Enormt provocerande”

Per Bolund riktar skarp kritik mot SD-ledamotens uttalanden.

– Det är enormt provocerande att Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna kallar klimatmålen för ”bara text på ett papper”. Det är lagstiftning från Sveriges riksdag som vi pratar om, säger Per Bolund till SvD.

Tillsammans med regeringen har SD beslutat att reduktionsplikten ska reduceras till EU:s miniminivå från och med 2024. Syftet är att pressa ner höga bränslepriser.

Att kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel minskar riskerar dock att slå hårt mot Sveriges ambition att nå klimatmålet 2030.

– Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning och bidrar till användningen av mer klimatsmarta biodrivmedel. Styrmedlet ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Miljöforskare delar inte bilden

Samtliga experter är dock inte överens om reduktionspliktens effekt.

Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg, vill gå ännu längre än regeringens och SD:s förslag. Han vill ta bort reduktionsplikten för personbilar helt och hållet.

Det skriver forskaren tillsammans med flera kollegor i en artikel som publicerats i tidskriften Nature.

Enligt forskarna leder ett ökat användande av biobränsle i Europa till att utsläppen av koldioxid drastiskt ökar utanför EU.

– Det kräver så oerhört mycket mark. Ju mer mark vi använder för bioenergi desto mindre plats blir det för biologisk mångfald och desto mindre kolinlagring blir det, säger Stefan Wirsenius till SR Ekot.

Om jordbruks- eller skogsmark används till energi i stället för koldioxidlagring minskar inte utsläppen överlag, enligt docenten.

– Sverige minskar utsläppen i transportsektorn genom att använda biodrivmedel. Men de utsläppen kommer att ske någon annanstans i världen i form av ökad avskogning.

Forskaren anser därför att regeringens och SD:s beslut är rätt – även om det görs av fel anledning.

– Det finns en absolut en roll för biodrivmedel i sektorer som är svåra att elektrifiera. Till exempel sjöfarten och flygsektorn. Men inte bland bilar. Personbilar kommer att bli eldrivna, säger Stefan Wirsenius till SR.

”Stämmer inte”

Per Bolund håller inte med om den kritik som Stefan Wirsenius för fram.

– Den stämmer inte. Det där är ju en forskare på Chalmers som nu har fört fram den kritiken och jag skulle säga att det finns väldigt många andra forskare som har en annan syn. Vi har ju också alla våra expertmyndighet som säger att det här är ett högst omistligt verktyg om vi ska klara av klimatkrisen, säger MP:s språkrör till SvD.

Han anser att kritiken i för stor utsträckning utgår från hur reduktionsplikten har fungerat hittills.

– Man förenklar en komplex verklighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30nov2025

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Ukraina inför nu nya sanktioner mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen