JUST NU: Slår tillbaka mot SD och forskare

2022 12 06

Miljöpartiets språkrör Per Bolund riktar skarp kritik mot Sverigedemokraternas klimatpolitik och forskare som dömer ut reduktionsplikten.

I en intervju i SvD svarar Bolund på SD-ledamotens Martin Kinnunens utspel i samma tidning.

Kinnunen kallade klimatmålen för ”bara text på papper”, öppnade för att Sverige ska slopa de nationella klimatmålen och betala för att kunna överge EU:s klimatmål.

– Min poäng är att målen inte har efterföljts av den politik som krävs för att nå dem. Oavsett regering. Målen har blivit en pappersprodukt. Det är bättre att ta fram mål och politik samtidigt och göra nåt på riktigt istället för att posera, skrev SD-toppen på Twitter kort efter intervjun.

”Enormt provocerande”

Per Bolund riktar skarp kritik mot SD-ledamotens uttalanden.

– Det är enormt provocerande att Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna kallar klimatmålen för ”bara text på ett papper”. Det är lagstiftning från Sveriges riksdag som vi pratar om, säger Per Bolund till SvD.

Tillsammans med regeringen har SD beslutat att reduktionsplikten ska reduceras till EU:s miniminivå från och med 2024. Syftet är att pressa ner höga bränslepriser.

Att kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel minskar riskerar dock att slå hårt mot Sveriges ambition att nå klimatmålet 2030.

– Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning och bidrar till användningen av mer klimatsmarta biodrivmedel. Styrmedlet ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Miljöforskare delar inte bilden

Samtliga experter är dock inte överens om reduktionspliktens effekt.

Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg, vill gå ännu längre än regeringens och SD:s förslag. Han vill ta bort reduktionsplikten för personbilar helt och hållet.

Det skriver forskaren tillsammans med flera kollegor i en artikel som publicerats i tidskriften Nature.

Enligt forskarna leder ett ökat användande av biobränsle i Europa till att utsläppen av koldioxid drastiskt ökar utanför EU.

– Det kräver så oerhört mycket mark. Ju mer mark vi använder för bioenergi desto mindre plats blir det för biologisk mångfald och desto mindre kolinlagring blir det, säger Stefan Wirsenius till SR Ekot.

Om jordbruks- eller skogsmark används till energi i stället för koldioxidlagring minskar inte utsläppen överlag, enligt docenten.

– Sverige minskar utsläppen i transportsektorn genom att använda biodrivmedel. Men de utsläppen kommer att ske någon annanstans i världen i form av ökad avskogning.

Forskaren anser därför att regeringens och SD:s beslut är rätt – även om det görs av fel anledning.

– Det finns en absolut en roll för biodrivmedel i sektorer som är svåra att elektrifiera. Till exempel sjöfarten och flygsektorn. Men inte bland bilar. Personbilar kommer att bli eldrivna, säger Stefan Wirsenius till SR.

”Stämmer inte”

Per Bolund håller inte med om den kritik som Stefan Wirsenius för fram.

– Den stämmer inte. Det där är ju en forskare på Chalmers som nu har fört fram den kritiken och jag skulle säga att det finns väldigt många andra forskare som har en annan syn. Vi har ju också alla våra expertmyndighet som säger att det här är ett högst omistligt verktyg om vi ska klara av klimatkrisen, säger MP:s språkrör till SvD.

Han anser att kritiken i för stor utsträckning utgår från hur reduktionsplikten har fungerat hittills.

– Man förenklar en komplex verklighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 sep 2026

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen


19 september 2025

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen