JUST NU: Slår tillbaka mot SD och forskare

2022 12 06

Miljöpartiets språkrör Per Bolund riktar skarp kritik mot Sverigedemokraternas klimatpolitik och forskare som dömer ut reduktionsplikten.

I en intervju i SvD svarar Bolund på SD-ledamotens Martin Kinnunens utspel i samma tidning.

Kinnunen kallade klimatmålen för ”bara text på papper”, öppnade för att Sverige ska slopa de nationella klimatmålen och betala för att kunna överge EU:s klimatmål.

– Min poäng är att målen inte har efterföljts av den politik som krävs för att nå dem. Oavsett regering. Målen har blivit en pappersprodukt. Det är bättre att ta fram mål och politik samtidigt och göra nåt på riktigt istället för att posera, skrev SD-toppen på Twitter kort efter intervjun.

”Enormt provocerande”

Per Bolund riktar skarp kritik mot SD-ledamotens uttalanden.

– Det är enormt provocerande att Martin Kinnunen från Sverigedemokraterna kallar klimatmålen för ”bara text på ett papper”. Det är lagstiftning från Sveriges riksdag som vi pratar om, säger Per Bolund till SvD.

Tillsammans med regeringen har SD beslutat att reduktionsplikten ska reduceras till EU:s miniminivå från och med 2024. Syftet är att pressa ner höga bränslepriser.

Att kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel minskar riskerar dock att slå hårt mot Sveriges ambition att nå klimatmålet 2030.

– Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning och bidrar till användningen av mer klimatsmarta biodrivmedel. Styrmedlet ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030, skriver Energimyndigheten på sin hemsida.

Miljöforskare delar inte bilden

Samtliga experter är dock inte överens om reduktionspliktens effekt.

Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg, vill gå ännu längre än regeringens och SD:s förslag. Han vill ta bort reduktionsplikten för personbilar helt och hållet.

Det skriver forskaren tillsammans med flera kollegor i en artikel som publicerats i tidskriften Nature.

Enligt forskarna leder ett ökat användande av biobränsle i Europa till att utsläppen av koldioxid drastiskt ökar utanför EU.

– Det kräver så oerhört mycket mark. Ju mer mark vi använder för bioenergi desto mindre plats blir det för biologisk mångfald och desto mindre kolinlagring blir det, säger Stefan Wirsenius till SR Ekot.

Om jordbruks- eller skogsmark används till energi i stället för koldioxidlagring minskar inte utsläppen överlag, enligt docenten.

– Sverige minskar utsläppen i transportsektorn genom att använda biodrivmedel. Men de utsläppen kommer att ske någon annanstans i världen i form av ökad avskogning.

Forskaren anser därför att regeringens och SD:s beslut är rätt – även om det görs av fel anledning.

– Det finns en absolut en roll för biodrivmedel i sektorer som är svåra att elektrifiera. Till exempel sjöfarten och flygsektorn. Men inte bland bilar. Personbilar kommer att bli eldrivna, säger Stefan Wirsenius till SR.

”Stämmer inte”

Per Bolund håller inte med om den kritik som Stefan Wirsenius för fram.

– Den stämmer inte. Det där är ju en forskare på Chalmers som nu har fört fram den kritiken och jag skulle säga att det finns väldigt många andra forskare som har en annan syn. Vi har ju också alla våra expertmyndighet som säger att det här är ett högst omistligt verktyg om vi ska klara av klimatkrisen, säger MP:s språkrör till SvD.

Han anser att kritiken i för stor utsträckning utgår från hur reduktionsplikten har fungerat hittills.

– Man förenklar en komplex verklighet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 02

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen