TURKIET: Slår tillbaka mot Erdoğan

2023 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan bör inte ta ut valsegern i förskott.

Det är budskapet från utmanaren Kemal Kilicdaroglu som nu planerar en helt ny taktik för att vända lyckan i nästa valomgång och slå tillbaka mot den sittande presidenten.

Kallar in "lättretlig figur"

Två saker utmärker den nya hårda strategin, rapporterar AFP.

För det första uppges Kilicdaroglu sparka sitt nuvarande PR-team.

Men det intressanta är vem som kommer in som ersättare.

Erdoğans utmanare ska nämligen ha kallat in Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu – som beskrivs som en lättretlig figur som har en lång historia av konflikter med den nuvarande turkiska ledaren.

– Det markerar en omsvängning för Turkiets oppositionsledare, framhåller nyhetsbyrån.

Skrek in i kameran

Trots katastrofala opinionssiffror för Erdoğan så sent som i slutet av förra veckan hamnade Kilicdaroglu nästan fem procent efter när den första valomgångens röster hade presenterats.

Utmanarens kamp om att vända siffrorna började på allvar igår, tisdag.

– Jag är här! Jag är här! Jag är här! skrek Kilicdaroglu för full hals rakt in i en tv-kamera samtidigt som han slog näven i skrivbordet.

"Sällsynt erkännande"

Erdoğan intog en lugnare position. Trots ledningen har hans stöd dock sjunkit rejält jämfört med förra valet.

– Tyvärr har mitt parti drabbats av vissa nedgångar, sade han i en intervju enligt AFP.

– Vi måste förbereda oss för att eliminera dessa.

Ett sällsynt erkännande av presidenten, skriver nyhetsbyrån.

"Hatar Erdoğan"

Många västländer har redan börjat förhålla sig till att Erdoğan kan behålla makten i ytterligare fem år.

Det kommer att förvärra fientliga relationer mellan väst och Turkiet, beskriver blanda annat den amerikanska ambassadören Eric Edelman  för Financial Times.

– Västerländska diplomaters känslor gentemot Erdoğan gränsar till hat, samtidigt de finner hans motståndare Kemal Kilicdaroglu uppriktig och sympatisk, framhåller tidningen.

Ny omgång

Ingen av presidentkandidaterna säkrade 50 procent i söndags, vilket gör att en andra valomgång väntar i Turkiet.

Erdoğan samlade 49,5 procent av rösterna och är favorit till att ta hem segern.

Främste utmanaren Kemal Kilicdaroglu landade på 44,9 procent.

Den andra omgången är planerad att hållas 28 maj.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen