Stor oro angående svenska företag

2023 11 06

Det har varit ett hektiskt ekonomiskt år och såväl företag som hushåll har satts under ordentlig press i samband med Riksbankens snabba räntehöjningar.

Under coronapandemins framfart såg det dock ännu mörkare ut, och då fick företagen skjuta upp skatteinbetalningar för att överleva krisen.

Skatten som ännu inte betalats innebär nu stora problem för många av företagen.

Det rör sig om 23 000 företag som har en samlad skatteskuld på totalt 45 miljarder kronor.

Det rapporterar Ekonomiekot Extra.

Hotas av konkurs

Patrick Krassén, som är verksam vid organisationen Företagarna, menar att företagen hotas av konkurs.

– Det finns en stor risk att ett antal företag inte kommer att klara det och då står de inför konkurs eller rekonstruktion i värsta fall, säger Krassén till Ekot.

Återbetalningarna av skulderna bedöms innebära ett stort hot mot många av företagens fortsatta överlevnad.

Stora summor

Det är siffror från Skatteverket som pekar på att den totala skatteskulden ligger kring 45 miljarder kronor.

Fordonskomponentföretaget IAC toppar listan med en skuld på 1,2 miljarder kronor.

Andra företag med betydande skulder från coronapandemin är SAS, Åhléns och Scandic.

Har börjat agera

Beslutet att erbjuda företagen möjlighet att skjuta på skatteinbetalningar var en av de ekonomiska åtgärderna som regeringen införde med anledning av coronakrisen.

Nu har man dock börjat agera mot de företag som inte klarat av att betala skatten.

– Till slut så blir konsekvensen att vi måste gå in med konkursansökningar på företagen, säger Skatteverkets sektionschef Tomas Envall till SVT.

“Kommer i framtiden”

Många av företagens skulder har vuxit under åren och hundratals företag har sedan försatts i konkurs efter att ha misskött avbetalningarna.

– En utmaning med att skjuta på sina skatteinbetalningar är ju att det i stället kommer som ett problem i framtiden, säger Günther Mårder, vd hos Företagarna.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen