Stor oro angående svenska företag

2023 11 06

Det har varit ett hektiskt ekonomiskt år och såväl företag som hushåll har satts under ordentlig press i samband med Riksbankens snabba räntehöjningar.

Under coronapandemins framfart såg det dock ännu mörkare ut, och då fick företagen skjuta upp skatteinbetalningar för att överleva krisen.

Skatten som ännu inte betalats innebär nu stora problem för många av företagen.

Det rör sig om 23 000 företag som har en samlad skatteskuld på totalt 45 miljarder kronor.

Det rapporterar Ekonomiekot Extra.

Hotas av konkurs

Patrick Krassén, som är verksam vid organisationen Företagarna, menar att företagen hotas av konkurs.

– Det finns en stor risk att ett antal företag inte kommer att klara det och då står de inför konkurs eller rekonstruktion i värsta fall, säger Krassén till Ekot.

Återbetalningarna av skulderna bedöms innebära ett stort hot mot många av företagens fortsatta överlevnad.

Stora summor

Det är siffror från Skatteverket som pekar på att den totala skatteskulden ligger kring 45 miljarder kronor.

Fordonskomponentföretaget IAC toppar listan med en skuld på 1,2 miljarder kronor.

Andra företag med betydande skulder från coronapandemin är SAS, Åhléns och Scandic.

Har börjat agera

Beslutet att erbjuda företagen möjlighet att skjuta på skatteinbetalningar var en av de ekonomiska åtgärderna som regeringen införde med anledning av coronakrisen.

Nu har man dock börjat agera mot de företag som inte klarat av att betala skatten.

– Till slut så blir konsekvensen att vi måste gå in med konkursansökningar på företagen, säger Skatteverkets sektionschef Tomas Envall till SVT.

“Kommer i framtiden”

Många av företagens skulder har vuxit under åren och hundratals företag har sedan försatts i konkurs efter att ha misskött avbetalningarna.

– En utmaning med att skjuta på sina skatteinbetalningar är ju att det i stället kommer som ett problem i framtiden, säger Günther Mårder, vd hos Företagarna.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen