Slår larm om solceller

2023 06 09

Fler än någonsin väljer att installera solceller i Sverige.

Under 2023 har rekordmånga valt att satsa på energikällan, vilket Di rapporterade om i april.

– Det är den högsta noteringen någonsin för ett kvartal. Bara under mars månad anslöts 9 700 anläggningar, Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till tidningen i samband med att siffrorna presenterades.

Går ut med varning

Men den stora expansionen kan ha en mörk baksida.

Det varnar Riksrevisionen för i en ny rapport.

Enligt myndigheten är Sverige inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av avfall från uttjänta solcellspaneler och vindturbinsblad.

Allvarliga uppgifter då antalet solenergi- och vindkraftsanläggningar växer snabbt, och inom ett par decennier väntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas.

– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, förklarar riksrevisor Helena Lindberg.

Ingen tar producentansvar

När det gäller solceller är det största problemet producentansvaret.

Producentansvaret innebär att den som tillhandahåller en produkt i Sverige bland annat ska ta hand om elavfall och stå för kostnaderna för detta.

– I dagsläget kan det dock finnas stora mängder solcellspaneler som ingen tar producentansvar för, uppger Riksrevisionen.

Enligt myndigheten är direktiven otydliga och det finns brister i Naturvårdsverkets insyn i frågan.

– Tillsammans ökar det risken för att solcellspaneler inte kommer att samlas in för att behandlas, framhåller Riksrevisionen.

Ställer krav

Myndigheten går nu fram med ett tydligt krav på regeringen och Naturvårdsverket.

En drastisk förändring krävs. Annars riskerar Sverige att bryta mot EU-direktiv för hantering av avfall.

– Med tanke på att mängden uttjänta paneler väntas öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050 behöver regeringen och Naturvårdsverket se till att producentansvaret fungerar, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.

Fakta EU:s avfallsdirektiv

- EU:s avfallshierarki innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas och i fjärde hand återvinnas på annat sätt – till exempel genom att omvandlas till fjärrvärme och el i förbränningsanläggningar.

- I sista hand ska avfallet bortskaffas genom deponering eller liknande.

Källa: Riksrevisionen

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen