Slår larm om solceller

2023 06 09

Under 2023 har rekordmånga valt att satsa på energikällan, vilket Di rapporterade om i april.

–  Det är den högsta noteringen någonsin för ett kvartal. Bara under mars månad anslöts 9 700 anläggningar, Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till tidningen i samband med att siffrorna presenterades.

Går ut med varning

Men den stora expansionen kan ha en mörk baksida.

Det varnar Riksrevisionen för i en ny rapport.

Enligt myndigheten är Sverige inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av avfall från uttjänta solcellspaneler och vindturbinsblad.

Allvarliga uppgifter då antalet solenergi- och vindkraftsanläggningar växer snabbt, och inom ett par decennier väntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas.

– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, förklarar riksrevisor Helena Lindberg.

Ingen tar producentansvar

När det gäller solceller är det största problemet producentansvaret.

Producentansvaret innebär att den som tillhandahåller en produkt i Sverige bland annat ska ta hand om elavfall och stå för kostnaderna för detta.

– I dagsläget kan det dock finnas stora mängder solcellspaneler som ingen tar producentansvar för, uppger Riksrevisionen.

Enligt myndigheten är direktiven otydliga och det finns brister i Naturvårdsverkets insyn i frågan.

– Tillsammans ökar det risken för att solcellspaneler inte kommer att samlas in för att behandlas, framhåller Riksrevisionen.

Ställer krav

Myndigheten går nu fram med ett tydligt krav på regeringen och Naturvårdsverket.

En drastisk förändring krävs. Annars riskerar Sverige att bryta mot EU-direktiv för hantering av avfall.

– Med tanke på att mängden uttjänta paneler väntas öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050 behöver regeringen och Naturvårdsverket se till att producentansvaret fungerar, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.

Fakta EU:s avfallsdirektiv

- EU:s avfallshierarki innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas och i fjärde hand återvinnas på annat sätt – till exempel genom att omvandlas till fjärrvärme och el i förbränningsanläggningar.

- I sista hand ska avfallet bortskaffas genom deponering eller liknande.

Källa: Riksrevisionen

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen