Slår larm om solceller

2023 06 09

Fler än någonsin väljer att installera solceller i Sverige.

Under 2023 har rekordmånga valt att satsa på energikällan, vilket Di rapporterade om i april.

– Det är den högsta noteringen någonsin för ett kvartal. Bara under mars månad anslöts 9 700 anläggningar, Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till tidningen i samband med att siffrorna presenterades.

Går ut med varning

Men den stora expansionen kan ha en mörk baksida.

Det varnar Riksrevisionen för i en ny rapport.

Enligt myndigheten är Sverige inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av avfall från uttjänta solcellspaneler och vindturbinsblad.

Allvarliga uppgifter då antalet solenergi- och vindkraftsanläggningar växer snabbt, och inom ett par decennier väntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas.

– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, förklarar riksrevisor Helena Lindberg.

Ingen tar producentansvar

När det gäller solceller är det största problemet producentansvaret.

Producentansvaret innebär att den som tillhandahåller en produkt i Sverige bland annat ska ta hand om elavfall och stå för kostnaderna för detta.

– I dagsläget kan det dock finnas stora mängder solcellspaneler som ingen tar producentansvar för, uppger Riksrevisionen.

Enligt myndigheten är direktiven otydliga och det finns brister i Naturvårdsverkets insyn i frågan.

– Tillsammans ökar det risken för att solcellspaneler inte kommer att samlas in för att behandlas, framhåller Riksrevisionen.

Ställer krav

Myndigheten går nu fram med ett tydligt krav på regeringen och Naturvårdsverket.

En drastisk förändring krävs. Annars riskerar Sverige att bryta mot EU-direktiv för hantering av avfall.

– Med tanke på att mängden uttjänta paneler väntas öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050 behöver regeringen och Naturvårdsverket se till att producentansvaret fungerar, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.

Fakta EU:s avfallsdirektiv

- EU:s avfallshierarki innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas och i fjärde hand återvinnas på annat sätt – till exempel genom att omvandlas till fjärrvärme och el i förbränningsanläggningar.

- I sista hand ska avfallet bortskaffas genom deponering eller liknande.

Källa: Riksrevisionen

Foto: M. Wilson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen