Slår Centerns dröm i spillror

2021 07 07

– Vi kommer aldrig att rösta på en budget som vi inte har inflytande över.

Det säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar under Vänsterns dag i Almedalen idag.

– Vi är redo och beredda att förhandla och se till att det kommer en statsbudget som är tillräckligt bra och som vi kan acceptera i sin helhet. Men det är förstås helt och hållet upp till Stefan Löfven. I det fall vi inte har någon uppgörelse så kommer vi förstås och rösta på vår egen budget, säger Nooshi (V).

Aldrig enligt V

För att vara på säkra sidan ställde reportrar kontrollfrågor till V-ledaren som då gav ett extra tydligt svar.

– Vi kommer aldrig rösta på en budget som vi inte har inflytande över, svarade Nooshi (V).

Almedalsveckan är i år digital på grund av pandemin och man har även halverat längden genom att köra två partier per dag istället för ett. Först ut på premiärdagen i dag söndag var Vänsterpartiet och ikväll talar Kristdemokraternas ledare Ebba Busch klockan 19.

ANALYS

Ett drömupplägg för Centern vore att kunna förhandla budgeten ensamma med S-MP och att Vänsterpartiet ska känna sig tvingade att rösta på S-MP-C-budgeten med hänvisning till att alternativet är M-KD-budgeten.

Budgetomröstningen fungerar så att de två partibudgetar med minst antal ledamöter möts i en första omröstning, till exempel L mot KD. Den som får flest röster gå vidare till röstningsomgång 2 och till slut ställs den budget med flest ledamöter bakom sig mot regeringens budget. Praxis säger att när ett partis budget fallit så lägger partiet ned sina röster men regelverket hindrar inte partier från att rösta på andra partiers budgetar efter att ens egen budget fallit.

Regelverket hindrar heller inte partier från att göra budgetar tillsammans. M-KD väntas göra gemensam budget och MP och S har också gemensam budget eftersom de sitter i samma regering. Under januarisamarbetet har även C och L ingått i S-MP-budgeten, dvs en S-MP-L-C-budget.

Säger blankt nej

Om M-KD lägger gemensam budget får deras budget färre röster än S-C-MP-budgeten då M-KD har 92 riksdagsledamöter mot S-C-MP:s 147 ledamöter. Men när SD:s 62 ledamöter röstar på M-KD-budgeten så får den budgeten fler röster än S-C-MP-budgeten, det vill säga hela 154 röster.

S-C-MP-budgeten kan dock vinna om man får V:s 28 röster. Men det är detta V nu säger blankt nej till.

Centerns dröm har med andra ord slagits i spillror. Partiets budgetinflytande tycks vara borta om man inte låter V vara med och påverka vilket beror på att S-C-MP-regeringen inte kan styra utan V:s stöd.

Slutsatsen är att tiden då Sverige kunde styras av regeringar med aktiva minoritetsunderlag tycks gå mot sitt slut.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp. Centern.

[yop_poll id="314"]

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen