Skyhöga dödstal för Rysslands armé – Andra Världskriget-nivå

2022 03 15

Det uppger amerikanska myndighetskällor till CBS News. 

Sämre än väntat

USA:s underrättelsetjänst har prognostiserat utvecklingen mycket träffsäkert så här långt i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och nu bedömer källorna att Putinregimens har lyckats mycket sämre på slagfältet än vad många bedömare först trodde. 

Andra Världskriget-nivå

– Väldigt, väldigt betydande förluster, säger myndighetskällan till CBS News.

Förlusterna jämförs till och med vara i nivå med vissa slag från Andra Världskriget enligt myndighetskällan.

– Mellan 5 000 och 6 000 ryska soldater kan ha dödats bara under de två första veckorna av Rysslands försök att invadera Ukraina, uppger CBS News.

Tiotusentals skadade

Då antalet skadade brukar vara tre gånger så många som antalet döda innebär det att det sannolikt rör sig om 15 000 till 18 000 skadade ryska soldater enligt TV-kanalen.

Eftersom Rysslands diktator tvingar in så många ryska soldater i Ukraina bedöms Ryssland trots de stora förlusterna sannolikt omringa Kyiv inom 1-2 veckor enligt myndighetskällorna.

Kanske 4 000 Ukrainasoldater

Ukrainas president gick på lördagen ut med att 1 300 soldater ut Ukrainas armé har stupat men USA bedömer att Ukrainas Väpnade Styrkor lidit större förluster än så.

Mellan 2 000 och 4 000 ukrainska soldater bedöms ha dödats. Bara i samband med de brutala ryska attackerna mot staden Mariupol skall 1 200  ha dödats enligt president Volodymyr Zelenskys presidentkansli.

Grym strategi

Putinregimens styrkor har gått över till en grym strategi som går ut på att bomba sönder Ukrainas storstäder utan någon som helst hänsyn till allmänhetens säkerhet.

Nyhetsbyrån AP rapporterar att ryssarna till och med bombat ett barnsjukhus och förlossningssjukhus i Mariupol vilket ledde till tre dödade varav ett barn samt 17 skadade.

Vill ha lydstat

I samband med Putinregimens anfallskrig mot Ukraina med syfte att tvinga landet att blir en diktatur och lydstat så har Ryssland även  gått ut i hätska hot mot andra länder.

Betackar oss

Tidigare idag gick en talesperson för Rysslands regering ut och sa att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

– Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut, framhåller utrikesminister Ann Linde (S) till DN.

ANALYS

Varje enskilt liv är en ovärderlig gåva.

Domen mot Putin är och förbliver avgrundsdjup.

Foto: President of Russia's Office

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen