JUST NU: Skyhög ökning av covid-19 i Sverige

2022 07 01

Folkhälsomyndigheten slår nu larm om ökad belastning på vården.

Smittspridningen av covid-19 har tagit fart på allvar igen i Sverige.

Antalet bekräftade fall har ökat med hela 41 procent på en vecka, rapporterar Sveriges Radio.

Slår larm inför sommaren

Från Folkhälsomyndighetens sida förväntar man sig att situationen fortsätter att förvärras.

Myndigheten slår nu också larm för att belastningen på vården lär öka under sommaren i takt med den ökande smittspridningen.

Kommer bli värre

– Tidigare somrar har spridningen av covid-19 gått ner, men de senaste veckorna har vi sett en ökning av antalet fall. Det är troligt att fallen kommer att fortsätta öka ytterligare några veckor, och därmed kommer fler behöva sjukhusvård, säger Anders Lindblom, statsepidemiolog, i ett pressmeddelande.

Större belastning

Statsepidemiologen tillägger:

– Om vårdpersonal också insjuknar i covid-19 samtidigt som det råder semesterbemanning på många sjukhus och vårdinrättningar ser vi att det kan komma att innebära en ökad belastning på vården, även om det är relativt små tal det handlar om.

Vaccin ger bra skydd

Under förra veckan bekräftades drygt 3 100 fall av covid-19. Det är i synnerhet den nya undergruppen till omikron, BA.5, som driver på smittspridningen.

– Det finns tecken på att BA.5 kan undvika immunförsvaret och smitta personer som är vaccinerade eller har genomgått tidigare covid-19-infektion, men mycket tyder på att vaccin skyddar fortsatt mot allvarlig sjukdom och död, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Påverkar personalens semester

Myndigheten betonar dock att det inte finns någonting som tyder på att BA.5 ger värre symptom än någon annan variant.
Ökningen kan ändå påverka regionerna eftersom rekommendationen om att stanna hemma vid symptom fortfarande finns kvar.

– Om vi i det här läget får en ökning av covid så kommer vi behöva vidta åtgärder. Det kommer påverka personalens möjligheter att ta sin semester, säger Patrik Söderberg, chefläkare i Region Stockholm, till SR.

“Agerar som pandemin är över”

I just Stockholm vårdades igår 164 personer med bekräftad covid-19 på sjukhus. Siffran har ökat med 42 personer jämfört med veckan innan, rapporterar Aftonbladet.

Söderberg har sin teori om vad den skenande smittspridningen beror på.

– I grunden handlar det om att många agerar som om pandemin vore över, framhäver han till tidningen.

Ovaccinerade överrepresenterade

En grupp är särskilt överrepresenterade bland de som får vård.

– Det är en tydlig överrepresentation av personer som är ovaccinerade som behöver sjukhusvård. Vaccinet skyddar bra mot allvarlig sjukdom så det är inte överraskande, framhåller Söderberg som också säger att utvecklingen “helt klart är ett steg i fel riktning”.

Foto: X. Cabrera

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen