Skrämmande upptäckt på Sveriges arbetsplatser

2024 01 30

62 personer kom aldrig hem från sina jobb förra året.

Den dystra siffran avser antalet dödsolyckor 2023 – en rekordhög siffra och det dödligaste arbetsåret på tolv år.

Efter att nytt ljus därmed kastats på arbetsmiljöfrågor avslöjas det nu att det inte finns några skyddsombud alls på en stor mängd av Sveriges arbetsplatser – enbart på fyra av tio stycken enligt en inspektion av Arbetsmiljöverket.

Det rapporterar Arbetet.

– Det var inte bra. Det är ju skrämmande, säger skyddsombudexperten Maria Steinberg till tidningen.

Riskerar dösfall

Totalt ingår 15 000 inspektionsmeddelanden över två års tid i granskningen.

Men enligt Jenny Bengtsson, inspektör på myndigheten, saknas det sannolikt skyddsombud på ännu fler arbetsplatser än vad man upptäckt.

Hon menar också att dödsfall är en direkt riskfaktor till följd av bristen.

– Skyddsombud kan ju stoppa arbete som man anser är direkt farligt. Jag tycker inte att det är långsökt att tänka sig att bristen på skyddsombud kan leda till dödsolyckor, säger Jenny Bengtsson till samma tidning.

Regeringen har agerat

Efter flera dödsolyckor under december månad fattade regeringen beslut om att genomföra fler fysiska oanmälda inspektioner.

– Den senaste veckans fruktansvärda händelser visar att vi måste se över hur den här negativa trenden kan brytas, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff vid tillfället.

– Det är viktigt att de rättsliga och säkerhetsrelaterade utredningarna får ha sin gång nu men att det samtidigt börjas föras diskussioner om vad som rent konkret kan göras för att se till att sådana här olyckor inte sker igen

Krävde krismöte

Byggbranschen har varit överrepresenterad bland arbetsplatsolyckor och strax före jul krävde Byggnads- och Byggföretagen ett krismöte med statsminister Ulf Kristersson (M).

– Byggbranschens seriösa aktörer kan inte vända utvecklingen ensamma. Det behövs politiska initiativ, sade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, i ett pressmeddelande.

– Hade det handlat om läkare, journalister eller någon annan yrkeskår hade det tillsatts en kriskommission för länge sedan, tillade Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen