Skrämmande upptäckt på Sveriges arbetsplatser

2024 01 30

62 personer kom aldrig hem från sina jobb förra året.

Den dystra siffran avser antalet dödsolyckor 2023 – en rekordhög siffra och det dödligaste arbetsåret på tolv år.

Efter att nytt ljus därmed kastats på arbetsmiljöfrågor avslöjas det nu att det inte finns några skyddsombud alls på en stor mängd av Sveriges arbetsplatser – enbart på fyra av tio stycken enligt en inspektion av Arbetsmiljöverket.

Det rapporterar Arbetet.

– Det var inte bra. Det är ju skrämmande, säger skyddsombudexperten Maria Steinberg till tidningen.

Riskerar dösfall

Totalt ingår 15 000 inspektionsmeddelanden över två års tid i granskningen.

Men enligt Jenny Bengtsson, inspektör på myndigheten, saknas det sannolikt skyddsombud på ännu fler arbetsplatser än vad man upptäckt.

Hon menar också att dödsfall är en direkt riskfaktor till följd av bristen.

– Skyddsombud kan ju stoppa arbete som man anser är direkt farligt. Jag tycker inte att det är långsökt att tänka sig att bristen på skyddsombud kan leda till dödsolyckor, säger Jenny Bengtsson till samma tidning.

Regeringen har agerat

Efter flera dödsolyckor under december månad fattade regeringen beslut om att genomföra fler fysiska oanmälda inspektioner.

– Den senaste veckans fruktansvärda händelser visar att vi måste se över hur den här negativa trenden kan brytas, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff vid tillfället.

– Det är viktigt att de rättsliga och säkerhetsrelaterade utredningarna får ha sin gång nu men att det samtidigt börjas föras diskussioner om vad som rent konkret kan göras för att se till att sådana här olyckor inte sker igen

Krävde krismöte

Byggbranschen har varit överrepresenterad bland arbetsplatsolyckor och strax före jul krävde Byggnads- och Byggföretagen ett krismöte med statsminister Ulf Kristersson (M).

– Byggbranschens seriösa aktörer kan inte vända utvecklingen ensamma. Det behövs politiska initiativ, sade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, i ett pressmeddelande.

– Hade det handlat om läkare, journalister eller någon annan yrkeskår hade det tillsatts en kriskommission för länge sedan, tillade Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 000 tyskar evakueras

2025 06 04

Flera byggnader i centrala Köln evakueras.

Evakueringsordern har utfärdats efter att tre bomber från andra världskriget hittats i den tyska staden.

Enligt tyska medier rör det sig om den största evakueringsordern i Köln sedan kriget slutade för 80 år sedan. Totalt kommer cirka 20 000 personer att evakueras.

– Det evakuerade området omfattar hela den gamla delen av staden, 58 hotell, tre broar över Rhen, rådhuset, järnvägsstationen i distriktet Deutz, ett sjukhus och två vårdcentraler, rapporterar DW.

Bombtekniker har anlänt till området för att desarmera bomberna.  

Amerikanska bomber

Bomberna som identifierats är amerikanska.

Det rör sig om tre rejäla sprängladdningar. Två av bomberna väger 90 kilo och den tredje 45 kilo.  

Händelsen är unik i sin storlek, men upptäckter av bomber är inte ovanligt i Köln. Staden var ett av de främsta målen för de allierade bombflygplanen under andra världskriget.

Bland annat riktade det brittiska flygvapnet, Royal Air Force, in sig på Köln i sitt första "tusenplansanfall" mot en tysk stad natten till den 31 maj 1942. Då släpptes 1 455 ton bomber, vilket ledde till att tusentals byggnader förstördes eller skadades.

Många bomber exploderade inte

De allierade uppges ha släppt över fem miljoner bomber över Tyskland under kriget. En av tio exploderade inte, vilket förklarar de fortsatta fynden av bomber i tyska städer.

I snitt hittas 5 000 odetonerade sprängladdningar årligen, rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Vid flera upptäckter måste tusentals människor evakueras.

År 2020 evakuerades omkring 13 000 människor från Gallus i tyska Frankfurt efter att en bomb från andra världskriget hittats på en byggarbetsplats.

Den största evakueringen genomfördes 2017 i Frankfurt.

Då evakuerades 65 000 människor efter att en brittisk bomb på 1,4 ton hittats i staden.

Foto:

Text: Redaktionen

Förbud mot tradition på studenten – överraskas med böter

2025 06 04

En klassisk svensk “tradition” vid studentfirande är egentligen förbjuden.

Men det verkar många inte känna till – eller åtminstone glömma bort i samband med den speciella dagen.

Det handlar om familj och andra anhöriga som köper alkohol och hänger runt halsen på studenten.

En gåva som innebär langning och kan ge böter eller fängelse i två år. Är brottet grovt kan det sluta i fyra år bakom galler.

– Man ska vara 20 år för att köpa eller inneha alkohol. Förser man någon under 20 så är det ett brott, säger Henrik Gustavsson, lokalpolisområdeschef i Torsby, till SR.

"Många är inte medvetna"

Inför studentveckorna jobbar Systembolaget aktivt mot langning.

Att hänga en liten bubbelflaska runt halsen på en student kan framstå som oskyldigt, men är alltså till mångas överraskning olagligt.

Enligt Filip Arvidsson på Systembolaget är det en stor andel som inte ens reflekterat över att man langar vid en sådan situation.

– Många är inte medvetna om att de langar när de hänger en flaska med alkoholhaltig dryck runt halsen på en student som sedan förtärs på studentflaket. Samma sak gällande studentpresent, där man överlåter alkohol till en minderårig, säger han till Ulricehamns Tidning.

Här går gränsen

Per Magnusson, som också jobbar på Systembolaget, ger en liknande bild.

Det är inte sällan som personalen frågas om råd om dryck som ska hängas runt halsen på studenten.

– Och då ställer vi motfrågan: hur gammal är studenten? Säger man att den inte fyllt 20 år, då styr vi in på våra alkoholfria alternativ direkt, säger han till SR.

Systembolagets ambition är att få fler att våga säga nej till att langa alkohol. Det görs genom att erbjuda stöd och information.

– Att bjuda en minderårig på en mindre mängd alkohol under ordnade former, där alkoholen förtärs på plats med dig närvarande, är inte olagligt. Men om du överlåter alkohol till en minderårig och inte avser medverka när den förtärs är det olagligt, säger Filip Arvidsson till TV4.

Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg

Text: Redaktionen