Skrämmande upptäckt på Sveriges arbetsplatser

2024 01 30

Den dystra siffran avser antalet dödsolyckor 2023 – en rekordhög siffra och det dödligaste arbetsåret på tolv år.

Efter att nytt ljus därmed kastats på arbetsmiljöfrågor avslöjas det nu att det inte finns några skyddsombud alls på en stor mängd av Sveriges arbetsplatser – enbart på fyra av tio stycken enligt en inspektion av Arbetsmiljöverket.

Det rapporterar Arbetet.

– Det var inte bra. Det är ju skrämmande, säger skyddsombudexperten Maria Steinberg till tidningen.

Riskerar dösfall

Totalt ingår 15 000 inspektionsmeddelanden över två års tid i granskningen.

Men enligt Jenny Bengtsson, inspektör på myndigheten, saknas det sannolikt skyddsombud på ännu fler arbetsplatser än vad man upptäckt.

Hon menar också att dödsfall är en direkt riskfaktor till följd av bristen.

– Skyddsombud kan ju stoppa arbete som man anser är direkt farligt. Jag tycker inte att det är långsökt att tänka sig att bristen på skyddsombud kan leda till dödsolyckor, säger Jenny Bengtsson till samma tidning.

Regeringen har agerat

Efter flera dödsolyckor under december månad fattade regeringen beslut om att genomföra fler fysiska oanmälda inspektioner.

– Den senaste veckans fruktansvärda händelser visar att vi måste se över hur den här negativa trenden kan brytas, sade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff vid tillfället.

– Det är viktigt att de rättsliga och säkerhetsrelaterade utredningarna får ha sin gång nu men att det samtidigt börjas föras diskussioner om vad som rent konkret kan göras för att se till att sådana här olyckor inte sker igen

Krävde krismöte

Byggbranschen har varit överrepresenterad bland arbetsplatsolyckor och strax före jul krävde Byggnads- och Byggföretagen ett krismöte med statsminister Ulf Kristersson (M).

– Byggbranschens seriösa aktörer kan inte vända utvecklingen ensamma. Det behövs politiska initiativ, sade Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, i ett pressmeddelande.

– Hade det handlat om läkare, journalister eller någon annan yrkeskår hade det tillsatts en kriskommission för länge sedan, tillade Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen