Skrämmande uppgifter om ryska förskolebarn

2025 01 31

Nu kommer ny och oroväckande information om vad som händer med ryska förskolebarn.

Vladimir Putins regim har blivit allt mer totalitär sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Den ryska diktatorn vill att alla ryssar ska formas till regimtrogna ”patrioter”.

Inte ens dagisbarnen slipper undan regimens försök att hjärntvätta människor, enligt rapporter från Ryssland.

”Viktiga samtal”

Ryska dagisbarn involveras nu i ett omstritt program som syftar till att stärka barnens patriotism.

Programmet har tidigare bara omfattat skolan, men testas nu även på förskolor i flera regioner, rapporterar Meduza.

Inom ramen för skolämnet ”Viktiga samtal” kläs barnen i uniform och tilldelas leksaksvapen. Barnen samlas också varje måndagsmorgon för att hissa flaggan och sjunga nationalsången.

Lektionerna innehåller också diskussioner om bland annat krig och rollspel som har med krig att göra. Barnen får också lära sig om ryska ”krigshjältar” från bland annat Andra världskriget.

De blir också intalade att kärlek till hemlandet också innebär att man ska vara beredd att bära vapen och kriga för landet.

Upplägget har väckt blandade reaktioner inom den ryska befolkningen.

”Hjältar skyddar oss”

En pappa berättar för tidningen om hur hans son i förskoleåldern har pratat om den här typen av undervisning.

– Den första dagen som de hade de här ”Viktiga samtal”-sessionerna, sade min son på vägen hem att de hade haft ”kramdag”, ”pingvindag” och att de också pratade om krig – att det är läskigt, att det pågår ett krig nu men att ”hjältar skyddar oss”. Det var allt han sade, berättar pappan Viktor för tidningen.

Han är tveksam till den här typen av undervisning. Ryska föräldrar har reagerat både positivt och negativt på den nya propaganda-undervisningen.

Vissa ser inget som helst problem med lektionerna, och uppfattar det som vanlig historieundervisning. Men andra har uttryckt kritik och tvivel i ryska sociala medier. Många skriver också sarkastiska kommentarer med tanke på att det handlar om så små barn.

– Varför stanna där? Dela ut hörlurar på förlossningsavdelningar och ställ in dem på rätt frekvens så att nödvändig information överförs till fostret i livmodern, skriver en person i sociala medier, enligt tidningen.

Det är dock fortfarande inte bestämt om programmet ska bli en permanent del av undervisningen på förskolan. Det ska beslutas senare i vår.

Foto: Andrew Ebrahim

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen