USA har den senaste tiden genomfört ett 20-tal attacker, på order av Donald Trumps administration.

Attackerna har riktats mot fartyg från Sydamerika, som enligt presidenten används för att frakta droger till USA.

Minst 79 personer har omkommit i fartygsattackerna.

Mött stor kritik

De amerikanska attackerna, som ofta spridits med videoinnehåll av Trumps administration, är ett tydligt avsteg från den amerikanska kustbevakningens traditionella metoder för att stoppa narkotikatransporter till sjöss.

Stormaktens agerande har mött kritik från flera håll, och flera människorättsgrupper har fördömt de dödliga attackerna.

– Människorättsgrupper, inklusive Amnesty International, har fördömt attackerna som olagliga utomrättsliga avrättningar av civila. Några av USA:s allierade har uttryckt en växande oro för att Washington kan bryta mot internationell lag, uppger Reuters.

Amerikanerna står inte bakom

Nu slås presidenten också av ett sjunkande stöd bland amerikanerna.

Mindre än en tredjedel av USA:s befolkning stöder attackerna mot narkotikafartygen, enligt en opinionsundersökning som gjorts av Reuters och Ipsos.

– Endast 29 procent av amerikanerna stöder att använda USA:s militär för att döda misstänkta narkotikasmugglare utan att en domare eller domstol är inblandad. Det är en tillrättavisning av president Donald Trumps attacker i Karibien och östra Stilla havet, rapporterar Reuters.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: ”Enorma mängder” ryska bomber avslöjas

Över hälften är emot

Undersökningen genomfördes under veckan som gick, samtidigt som USA fortsätter att kraftsamla i området runt Latinamerika, och visar att över hälften av amerikanerna är emot attackerna.

– Resten var osäkra på var de stod i frågan, uppger nyhetsbyrån.

I det egna partiet är stödet större än bland Demokraternas väljare.

Hela 58 procent av republikanerna stöder attackerna, medan 27 procent är tydligt emot.

Bland demokraterna ser siffran annorlunda ut, då tre fjärdedelar motsätter sig regeringens agerande, och bara en tiondel stöder attackerna.

LÄS OCKSÅ: Rysk truppkoncentration utslagen - var på väg till Pokrovsk

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen