VALET I TURKIET: Skräckläsning för Erdogan

2023 05 08

Den 14 maj går Turkiet till val.

Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdoğan löper stor risk att tappa makten.

Den bedömningen gör Reuters i ett nytt reportage från landet.

Nyhetsbyrån hänvisar till den skenande inflationen i Turkiet.

I april har livsmedelspriserna ökat med hiskeliga 54 procent på årsbasis. Samtidigt har värdet på den turkiska liran sjunkit med 76 procent.

– Den kris som har utlöst av Erdogans oortodoxa ekonomiska program under de senaste åren har urholkat hans popularitet. Han står inför den största utmaningen under sina 20 år vid makten, framhåller Reuters.

Efter i mätningar

Flera opinionsundersökningar indikerar att Erdogan har ett lägre stöd än motkandidaten Kemal Kılıçdaroğlu inför sömdagens val.

Kılıçdaroğlu representerar det sekulära Republikanska Folkpartiet (CHP) och vill – till skillnad från Erdogan – föra Turkiet närmare västvärlden och EU.

Stort missnöje

Enligt Reuters kartläggning kan Kılıçdaroğlus vision bli verklighet efter helgens val.

Erdogans och hans AKP-partis popularitet har sjunkit i takt med att den ekonomiska krisen eskalerat i Turkiet.

– Jag brukade vara en AKP-anhängare men jag tänker inte rösta på dem, säger den 63-årige turkiske medborgaren Ekinci till Reuters.

Han påpekar att allt har blivit dyrare i landet.

– Vi brukade köpa tre till fyra påsar med matvaror för 150-200 lira. Min fru och jag kunde knappt bära dem. Nu har vi knappt råd att fylla två påsar.

Skenande inflation i flera år

Ekincis åsikter är representativa för miljontals turkar, rapporterar Reuters.

– De har varit tvungna att hantera en skenande inflation i flera år, skriver nyhetsbyrån.

I oktober nådde inflationen rekordhöga 85,5 procent.

Efter att Erdogan vann valet 2018 har inflationstakten nästan varje månad legat på över tio procent.

Valutakris på grund av Erdogan

Inflationen skenade ordentligt efter en valutakris 2021.

En valutakris som till stor del berodde på Erdogans ekonomiska politik.

Presidenten utlyste en rad räntesänkningar, vilket fick inflationen att skjuta i höjden.

Den turkiska liran störtade även i värde.

Under 2021 sjönk valutan med 44 procent och 2022 sjönk värdet med ytterligare 30 procent.

– Växelkursen är okontrollerbar. Vi har inte råd med någonting, säger Ekinci till Reuters.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen