VALET I TURKIET: Skräckläsning för Erdogan

2023 05 08

Den 14 maj går Turkiet till val.

Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdoğan löper stor risk att tappa makten.

Den bedömningen gör Reuters i ett nytt reportage från landet.

Nyhetsbyrån hänvisar till den skenande inflationen i Turkiet.

I april har livsmedelspriserna ökat med hiskeliga 54 procent på årsbasis. Samtidigt har värdet på den turkiska liran sjunkit med 76 procent.

– Den kris som har utlöst av Erdogans oortodoxa ekonomiska program under de senaste åren har urholkat hans popularitet. Han står inför den största utmaningen under sina 20 år vid makten, framhåller Reuters.

Efter i mätningar

Flera opinionsundersökningar indikerar att Erdogan har ett lägre stöd än motkandidaten Kemal Kılıçdaroğlu inför sömdagens val.

Kılıçdaroğlu representerar det sekulära Republikanska Folkpartiet (CHP) och vill – till skillnad från Erdogan – föra Turkiet närmare västvärlden och EU.

Stort missnöje

Enligt Reuters kartläggning kan Kılıçdaroğlus vision bli verklighet efter helgens val.

Erdogans och hans AKP-partis popularitet har sjunkit i takt med att den ekonomiska krisen eskalerat i Turkiet.

– Jag brukade vara en AKP-anhängare men jag tänker inte rösta på dem, säger den 63-årige turkiske medborgaren Ekinci till Reuters.

Han påpekar att allt har blivit dyrare i landet.

– Vi brukade köpa tre till fyra påsar med matvaror för 150-200 lira. Min fru och jag kunde knappt bära dem. Nu har vi knappt råd att fylla två påsar.

Skenande inflation i flera år

Ekincis åsikter är representativa för miljontals turkar, rapporterar Reuters.

– De har varit tvungna att hantera en skenande inflation i flera år, skriver nyhetsbyrån.

I oktober nådde inflationen rekordhöga 85,5 procent.

Efter att Erdogan vann valet 2018 har inflationstakten nästan varje månad legat på över tio procent.

Valutakris på grund av Erdogan

Inflationen skenade ordentligt efter en valutakris 2021.

En valutakris som till stor del berodde på Erdogans ekonomiska politik.

Presidenten utlyste en rad räntesänkningar, vilket fick inflationen att skjuta i höjden.

Den turkiska liran störtade även i värde.

Under 2021 sjönk valutan med 44 procent och 2022 sjönk värdet med ytterligare 30 procent.

– Växelkursen är okontrollerbar. Vi har inte råd med någonting, säger Ekinci till Reuters.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen