Skräckbesked för ryska flygbranschen

2025 10 07

Krisen fortsätter för den ryska flygbranschen.

Västvärldens sanktioner slår hårt mot sektorn.

Flera ryska flygbolag har svårt att få tag på reservdelar till sina flygbolag på grund av sanktionerna. Under kriget i Ukraina har det årligen rapporterats om hundratals flygincidenter i Ryssland –  i fjol noterades det högsta antalet flygincidenter någonsin.

Nu kommer nästa smäll.

Hela 309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030. Det uppger Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya.

– Enligt den pessimistiska prognosen uppskattar vi, tillsammans med flygbolagen, att cirka 339 flygplan kommer att tas ur bruk år 2030, säger Yadrov enligt ryska medier.

En tredjedel försvinner

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, rapporterar Kyiv Post.

– Rosaviatsiya uppskattar att Rysslands kommersiella flotta för närvarande uppgår till 1 135 flygplan, varav 1 088 fortfarande är i drift. Sammantaget kan den civila flygflottan förlora en tredjedel av sina flygplan inom sex år, skriver tidningen.

Uträkningen baseras inte endast på Yadrovs uttalande. Att den ryska industrin i princip har slutat att tillverkan nya flygplan är också en avgörande faktor.

Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

Krisen har dessutom förvärrats ytterligare av att ukrainska drönarattacker har stört verksamheten på ryska flygplatser. Vid flera tillfällen har flygplatser tvingats stänga på grund av hotet från drönare.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 2 000 kilometer från frontlinjen 

Kräver att sanktionerna upphör

Ryssland har krävt att sanktionerna mot flygbranschen ska dras tillbaka. Kreml har förmedlat kravet till Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

Den ryska regimen hävdar att sanktionerna bryter mot internationella regler.

– Dessa olagliga tvångsåtgärder kränker den mänskliga rätten till fri rörlighet oavsett nationalitet och medborgarskap, skriver den ryska regimen i ett klagomål till ICAO.

LÄS OCKSÅ: Willys hemsida kraschade – enormt intresse  

Foto: L. Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny upptäckt om covid – många lider av otäckt symptom

2025 10 07

Miljontals svenskar smittades av covid-19 under pandemin.

Av dessa lider 150 000 fortfarande av långvariga och allvarliga besvär, rapporterar Karolinska institutet.

Diagnosen kallas för postcovid. Omkring 150 000 svenskar lider av extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma – långt efter sjukdomens utbrott.

Nu kopplas postcovid till ytterligare ett symptom.

Forskare vid Karolinska institutet har kunnat visa att en ovanlig hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. 

– Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.

Obehagligt symptom

POTS innebär att hjärtat slår för fort. Hjärtklappningen ökar framför allt när personer reser sig upp efter att ha legat ner. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning.

Innan coronapandemin var mindre än en procent av Sveriges befolkning drabbad av POTS. I dag har siffran ökat till 3 procent.

Enligt studien från KI förekommer POTS hos nästan en tredjedel av patienter med svår postcovid.

Totalt diagnostiserades 31 procent av de undersökta patienterna med tillståndet. 

LÄS MER: Willys hemsida kraschade – enormt intresse

Med anledning av den nya upptäckten rekommenderar forskarna att patienter med postcovid som upplever symtom på POTS ska utredas för tillståndet.

– Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga och enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För dem som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska Institutet, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och ansvarig för studien.

LÄS OCKSÅ: Svenska jätten varslar – 200 förlorar jobbet 

Foto: Gregory

Text: Redaktionen


Toppolitiker dödshotad

2025 10 07

Dödshot har riktats mot Axel Josefson (M), oppositionsledare i kommunfullmäktige i Göteborg.

Orden ”dö Axel” har sprejats på väggen vid entrén till partiets kansli. Dessutom har en ruta krossats, rapporterar GP.

Oppositionsledaren är illa berörd efter händelsen.

– Det är naturligtvis obehagligt och helt oacceptabelt att framföra dödshot mot politiker, säger Josefson till GP.

Polisen kopplas in

Händelsen är polisanmäld.

Moderaternas presschef i Göteborg, Stefan Kraft, beskriver incidenten som ett hot mot demokratin.

– Man gör det av något skäl, exakt vad det är vet jag inte, men jag är ganska säker på att det inte bidrar till att fler söker sig till politiska uppdrag. Jag hade själv inte tyckt att det var roligt att se mitt namn och ordet dö framför.

Styrde i Göteborg

Axel Josefson har varit aktiv i Moderaterna sedan 2005 i olika roller. Han ledde bland annat alliansstyret i Göteborg efter valet 2018.

Kan vara extra allvarligt

Linnea Littman är projektledare vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Hon menar att hot mot kommunpolitiker kan vara extra allvarliga. Konsekvenserna kan bli allvarligare på lokal nivå, framhåller experten.

– Hotet kommer närmare rent fysiskt. Som kommunpolitiker rör du dig i lokalsamhället och kan riskera att träffa på förövaren när du handlar i den lokala mataffären eller hämtar dina barn på skolan, säger Littman.

LÄS MER: Willys hemsida kraschade – enormt intresse 

Hot och våld mot politiker

Var tionde förtroendevald i Sverige utsätts årligen för hot, våld eller skadegörelse, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet.

I undersökningen pekar Brå ut två systemhotande aktörer. Den första är olika extremistiska grupperingar som ligger bakom majoriteten av hoten mot politiker. Den andra aktören utgörs av kriminella grupperingar, som riktat in sig på en specifik förtroendevald.

– Förtroendevalda har berättat för oss om situationer som är mycket obehagliga för den som drabbas men som samtidigt kan vara svåra att komma åt genom polisiära insatser då det rör sig om en gråzon mellan olämpligt och olagligt, säger Linnea Littman.

LÄS OCKSÅ: ”Han visste mycket om pengarna” – mystiskt dödsfall i Moskva

Foto: Polisen 

Text: Redaktionen