Skräckbesked för Erdogan

2024 06 03

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan får ingen ordning på landets ekonomi.

Inflationen fortsätter att rusa i Turkiet.

Det visar nya officiella siffror på måndagen.

Enligt statistiken har inflationen överstigit 75 procent i maj. En ökning med 3,4 procent jämfört med föregående månad.

Gått tvärsemot ekonomisk teori 

Den nya siffran innebär att inflationen fortsätter att ticka uppåt i Turkiet, trots Erdogans omsvängning i räntepolitiken.

Efter årsskiftet har den turkiska centralbanken börjat höja styrräntan för första gången på flera år. I dag ligger styrräntan på 50 procent och centralbanken bedömer att inflationen kommer sjunka till 38 procent vid årets slut.

Tidigare har president Erdogan vägrat att höja räntan. Presidenten har i stället beordrat flera sänkningar av räntan, trots att inflationen skenat i Turkiet.

Efter en lång rad räntesänkningar nådde inflationen rekordhöga 85,5 procent i oktober 2022.

– President Erdogan har hävdat att en "räntelobby" är ute efter att skada Turkiet ekonomiskt, hindrat regeringen att skapa fler arbeten och ge folk mer i plånboken. Islam har ett ränteförbud, uttryckt i Koranen, så att hålla nere räntan är också förankrat i religionen, framhåller Utrikespolitiska institutet, UI, i en analys.

De senaste åren har Erdogan även bytt ut en rad chefer för centralbanken, vilket har lett till en svajig penningpolitik.

– Valutan har rasat i värde, och farhågor har funnits för en bankkris. Från Erdoğans håll uttalades målet att räntan skulle ända ned till 5 procent lagom till presidentvalet 2023. Men metoderna väckte undran eftersom de tycktes bygga på övertygelsen att hög ränta blåser upp inflationen, vilket går på tvärs med allmän ekonomisk teori, skriver UI.

Bakslag i lokalvalet

Inflationssiffran för maj visar att livsmedelspriserna ökar kraftigt i Turkiet. På månadsbasis har matpriserna stigit med 3,7 procent.

Trenden har påverkat folkets förtroende för president Erdogan, vilket visade sig i lokalvalen i april.

Erdogan och hans parti AKP förlorade kampen om borgmästarposterna i både Istanbul och huvudstaden Ankara.

Ett betydande bakslag för den turkiske ledaren.

–  I och med att Erdogan sagt att han verkligen vill vinna Istanbul så är det en stor förlust för honom. Det är både en reell och en symbolisk förlust, sa Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till SvD efter valnederlaget.

– Det visar att han kan förlora. Han är sårbar, tillade Turkietexperten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättelarm om Trumps tullar – kan inträffa i år

2025 04 03

USA:s nya strafftullar mot världens länder kan få förödande konsekvenser.

Hela världen kan drivas in i recession.

Det varnar JP Morgans globalekonom Nora Szentivanyi för.

Szentivanyi målar upp ett värsta scenario där den effektiva amerikanska tullsatsen ökar till 25 procent.

– Det fullständiga genomförandet av denna politik är en betydande makroekonomisk chock som för närvarande inte ingår i våra prognoser, skriver Szentivanyi i ett marknadsbrev, enligt CNBC.

– Denna chock kommer sannolikt att förstärkas genom vedergällning från länder som står inför betydande höjningar av sina tullsatser, fortsätter ekonomen och utfärdar en skarp varning:

– Vi bedömer att denna politik, om den upprätthålls, sannolikt kommer driva den amerikanska och globala ekonomin in i recession i år.

Börsen blöder

Trumps strafftullar slår hårt mot flera amerikanska företag.

Jättar som Nike, Tesla och Apple blöder på börsen.

Nikes aktiekurs har sjunkit med över 11 procent. Sportjätten har en stor del av sin produktion i Vietnam – ett av flera länder som drabbats hårt av tullarna.

Techjättar som Apple, Nvidia och Tesla noterar också stora fall. Deras aktier faller med 9,4, 5,7 respektive 3,85 procent.

Stockholmsbörsen rasar

Stockholmsbörsen har också påverkats av Trumps tullbesked.

Vid lunchtid låg det breda OMXSPI-indexet minus på omkring 3 procent.

Samma trend noteras i Asien.

De asiatiska börserna föll med mellan 0,5-3,5 procent på torsdagsmorgonen, rapporterar sajten Aktiespararna med hänvisning till Nordea.  

– Marknadsreaktionerna på Trumps besked om tullar är påtagliga då de sannolikt var högre och mer omfattande än förväntat. Det figurerar preliminära beräkningar som visar att den effektiva amerikanska tullsatsen ökar till 22 procent från 2,5 procent, de högsta nivåerna på över 100 år, skriver storbanken i ett marknadsbrev.

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Uppmanar hushållen – förbered er

2025 04 03

Svenska folket måste förbereda sig för ett försämrat ekonomiskt läge med anledning av USA:s strafftullar.

Det konstaterar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Det kan komma en period med dämpad ekonomisk aktivitet, men de största förlorarna är amerikanerna själva, säger Dousa enligt DN.

Enligt ministern kan de nya tullarna leda till högre priser i Sverige.

Lägre BNP

Finansminister Elisabeth Svantesson konstaterar att Sveriges BNP kommer att minska med högre tullar.

Hur stor nedgången blir och hur påverkan ser ut på lång sikt är däremot svårt att sia om.

"Sverige har goda förutsättningar" 

I ett inlägg på X framhåller Svantesson att Sverige är väl förberett. 

– USA går fram med kraftigt höjda tullar mot EU. Det kommer att skada europeisk ekonomi men också den amerikanska, skriver finansministern och tillägger:

– EU:s länder kommer att svara gemensamt. Och Sverige, med offentliga finanser i världsklass, har goda förutsättningar att skydda svensk ekonomi och svenska konsumenter.

Ökar pressen ytterligare

Att övriga Europa också kommer påverkas av tullarna leder till att pressen på Sverige ökar ytterligare. 

Det framhåller Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg. 

– Det gäller att komma ihåg att USA är världens största importör. När efterfrågan från en sådan jätte nu minskar så får det en systemisk påverkan vid sidan av direkta effekter. Isolerat betraktat skulle detta kunna leda till en viss nedgång i efterfrågan också från våra europeiska handelspartner, säger hon i ett uttalande.

– Samtidigt ser vi en nytändning nere på kontinenten när USA drar sig tillbaka. Vi kommer att se ökade satsningar inte minst på försvar framöver, vilket kan kompensera för amerikanskt bortfall. Dessvärre är det omöjligt att avgöra hur stor nettoeffekten av allt som sker nu kommer att bli i slutändan.

Foto: Regeringskansliet Skärmdump

Text: Redaktionen