Skräckbakterie ökar i Norge – ”Allvarligt hot mot folkhälsan”

2023 11 08

Sverige har pekat ut antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill ge frågan betydligt större uppmärksamhet och har tagit upp ämnet på EU-nivå.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, sa ministern till Altinget i mars.

Sverige och övriga Norden har lyfts fram som föregångsexempel i frågan. Tack vare tidigare insatser ligger vi långt fram i arbetet mot antibiotikaresistens.

Men problemet finns även här.

Norge slår larm

I dag, onsdag, meddelar det norska folkhälsoinstitutet, FHI, att man noterat en ökad förekomst av så kallade ”karbapenemas-producerande bakterier”.

Bakterierna är resistenta mot antibiotika och FHI beskriver dem som ”ett allvarligt hot mot folkhälsan”, rapporterar NRK.

– Det här är en grupp tarmbakterier och miljöbakterier som är resistenta mot vanligt förekommande antibiotika, säger FHI-läkaren Mari Molmvik.

– Dessa bakterier kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Både för individer som kan bli allvarligt sjuka och dö, och för sjukvården som är van vid att kunna använda effektiv antibiotika för att behandla patienter, tillägger hon.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.

- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.

Källa: Läkare utan gränser

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen