Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill ge frågan betydligt större uppmärksamhet och har tagit upp ämnet på EU-nivå.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, sa ministern till Altinget i mars.

Sverige och övriga Norden har lyfts fram som föregångsexempel i  frågan. Tack vare tidigare insatser ligger vi långt fram i arbetet mot antibiotikaresistens.

Men problemet finns även här.

Norge slår larm

I dag, onsdag, meddelar det norska folkhälsoinstitutet, FHI, att man noterat en ökad förekomst av så kallade ”karbapenemas-producerande bakterier”.

Bakterierna är resistenta mot antibiotika och FHI beskriver dem som ”ett allvarligt hot mot folkhälsan”, rapporterar NRK.

– Det här är en grupp tarmbakterier och miljöbakterier som är resistenta mot vanligt förekommande antibiotika, säger FHI-läkaren Mari Molmvik.

– Dessa bakterier kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Både för individer som kan bli allvarligt sjuka och dö, och för sjukvården som är van vid att kunna använda effektiv antibiotika för att behandla patienter, tillägger hon.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.  

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar. 

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos. 

- Påverkansarbete  för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka  investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder. 

Källa: Läkare utan gränser