Skottlossning nära Republikanernas konvent

2024 07 17

En stor polisinsats pågår i närheten av Republikanernas konvent i Milwaukee.

På tisdagskvällen har skott avlossats i USA.

Närmare bestämt är det nära Republikanernas konvent i Milwaukee som skottlossningen har skett.

Det är polisen som har skjutit, och en man har dött i samband med det.

Det rapporterar flera amerikanska medier, däribland New York Post.

Vevade med knivar

Enligt vittnesuppgifter ska en man ha vevat med knivar utanför konventet.

Poliserna avlossade då skott mot mannen som dött av sina skador.

Mannens bror uppger att han ska vara hemlös, det råder alltjämt stora oklarheter angående situationens omständigheter.

Man vet inte om det finns någon politisk koppling eller om mannen utgjorde något hot mot konventet.

Enorm polisnärvaro

Polisnärvaron är mycket kraftig efter att Republikanernas presidentkandidat Donald Trump blivit skjuten.

Omkring 4 000 poliser från andra stater och städer är i Wisconsin för att delta i kongressen.

Bara gått dagar

Det har bara gått dagar sedan Donald Trump sköts i örat i ett mordförsök som skakade USA.

– Jag visste omedelbart att något var fel eftersom jag hörde ett susande ljud, skott och omedelbart kände kulan slita genom huden, har Trump vittnat om skjutningen enligt US News.

– Jag vill tacka United States Secret Service och alla brottsbekämpande myndigheter för deras snabba reaktion på skottlossningen som just ägde rum i Butler, Pennsylvania.

Biden har uttalat sig

Efter mordförsöket har många kommenterat händelsen och uttryckt oro över den ökande polariseringen.

President Joe Biden har uttalat sig.

– Vi kan inte, vi får inte gå den här vägen i USA.  Vi har gått den tidigare genom vår historia. 

– Våld har aldrig varit svaret, oavsett om det handlar om kongressledamöter från båda partierna som utsattes för skottlossning, eller en våldsam mobb som attackerade Kapitolium den 6 januari, eller en brutal attack mot maken till den tidigare talmannen i representanthuset Nancy Pelosi, eller information och hot mot valförrättare, eller kidnappningsplanen mot en sittande guvernör, eller ett mordförsök på Donald Trump.

Foto: M. Seymour

Text: Redaktionen

14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen