SVERIGE: Skola utryms – stor polisinsats

2023 05 03

Polisen har larmats till Hammarskolan i Surahammar.

Skolan har utsatts för ett bombhot tidigt på onsdagsmorgonen.

– Personal på en skola i Surahammar kontaktar polisen med anledning av att skolan har tagit emot ett hot om att det ska finnas en bomb på skolan, skriver polisen i ett uttalande.

Polisen anlände till skolan vid 07.30-tiden.

– Bombhotet är bekräftat men vi vet inte om det är skarpt, säger Magnus Jansson Klarin, presstalesperson på polisregion Mitt, till Aftonbladet.

Enligt polisen ska inga elever befunnit sig på skolan när hotet inkom. Skolan hade ännu inte har öppnat för dagen.

- Skolan har inte öppnat så det är inga elever på skolan, vi spärrar av området, bekräftar Magnus Jansson Klarin i en kommentar till TV4

Bomb på taket

Bombhotet mot skolan ska ha utfärdats via ett röstmeddelande, rapporterar Aftonbladet.

Personen som talade in röstmeddelandet uppges ha påstått att en bomb utplacerats på skolans tak.

En stor polisinsats pågår.

Polisen säker bland annat av området med drönare.

Har utrymts

Enligt skolans rektor Paulina Hiltunen befann sig personal på skolan när bombhotet inkom.

Hon valde att ta det säkra före det osäkra och utrymde skolans lokaler.

– Vi spärrade av och skolan har utrymts. Elever och personal har samlats vid vår återsamlingsplats, säger hon till Aftonbladet.

I nuläget har skolan inte fattat beslut om eleverna ska skickas hem för dagen.

Paulina Hiltunen framhåller att man inväntar ytterligare information innan ett sådant beslut blir aktuellt.

På Hammarskolan i Surahammar går runt 340 elever.

Skola spärrades av i Linköping

Det är andra gången på kort tid som polisen fått rycka ut till en skola i Sverige.

För en vecka sedan larmades polisen till en gymnasieskola i Linköping.

Skolan spärrades av och två elever frihetsberövades – en kille i övre tonåren och en tjej i samma ålder.

Enligt vittnesmål ska en person på skolan ha burit ett vapenliknande föremål.

Foto: Polisen Norrmalm

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen